De presenterade sin rapport på DN Debatt 6 september.
Carina Mood och Jan O Jonsson har granskat hur unga med utländsk bakgrund klarar sig i den svenska skolan. Deras resultat knyter an till den lägesbedömning som den statliga myndigheten Skolverket nyligen presenterade. Det finns också påtagliga likheter mellan de båda sociologiforskarnas resultat och den forskning som Gabriel Heller Sahlgren torgförde i rapporten "Kunskapsskolans återkomst" i juni 2022.
Den gemensamma nämnaren för dessa tre rapporter är att de visar på den svenska skolans kvaliteter. Det gemensamma kan åskådliggöras genom att citera en mening ur Carina Moods och Jan O Jonssons DN-artikel: "När svensk skola döms ut på grund av höga andelar som inte uppnår gymnasiebehörighet, handlar mycket i själva verket om att Sverige under lång tid haft hög invandring, med en stor andel elever som anlänt i en ålder då det är svårt att hämta i kapp i skolgången."
Det offentliga och politiska Sveriges ovilja att tala om invandringens påverkan på skolresultaten har inneburit att den svenska skolans lärare och rektorer, invandrarna som grupp och Sverige som ett jämlikt samhälle har svartmålats på mycket orättvisa grunder.
Skolverket visar i sin lägesbedömning att det inte är särskilt stora skillnader mellan svensk- och utlandsfödda grundskoleelevers behörighet till gymnasiet; givet att de utlandsfödda kommit till Sverige före skolstart. Gabriel Heller Sahlgren visar att elever med svensk bakgrund presterar i världstoppnivå i den svenska skolan.
Carina Mood och Jan O Jonsson visar att "andelen med högskoleexamen är 33 procent bland kvinnor födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar; 28 procent för kvinnor med svensk bakgrund. För män är andelen 17 respektive 15 procent." Forskarna konstaterar också att "De är behjälpta av ett utbildningssystem som tycks ge dem goda möjligheter att förverkliga sina ambitioner, utan tecken på diskriminering, med hög grad av öppenhet och flexibilitet, samt med en relativt jämn fördelning av skolkvalitet."
Självklart finns det behov av förbättringar på många håll inom skolväsendet och i det svenska samhället i stort. Men den utbredda lusten att hellre skälla på skola och ojämlikhet än att öppet och utan SD-beröringsskräck se på invandringsproblemen; det har utvecklats till ett samhällsproblem i sig självt.