Gängkriminaliteten kan nu attackeras på bred front i Sverige

Östergötlands polischef Jan Hofvenstam beslutade tidigare i veckan att en säkerhetszon ska inrättas i förorten Hageby i Norrköping från och med onsdagen den 5 juni.

Sverige skärper sig och samlar ihop sig mot gängkriminaliteten. Det är en lång väg att gå. Kriminaliteten, utanförskapen, korruptionen och infiltrationen i det öppna samhället har gått långt. Men med bättre lagar för övervakning, kontroller och ingripanden så ökar chanserna för framtida framgångar och återtag av förlorad terräng.

Sverige skärper sig och samlar ihop sig mot gängkriminaliteten. Det är en lång väg att gå. Kriminaliteten, utanförskapen, korruptionen och infiltrationen i det öppna samhället har gått långt. Men med bättre lagar för övervakning, kontroller och ingripanden så ökar chanserna för framtida framgångar och återtag av förlorad terräng.

Foto: Ali Lorestani/TT

Krönika2024-06-06 06:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Norrköping blev därmed först i Sverige med att upprätta en geografisk säkerhetszon. Hageby är en stadsdel som sedan tidigare finns med på polisens lista över områden som är märkbart utsatta för skjutningar, sprängningar och för andra av gängkriminalitetens systemhotande uttryck. Att vara först med säkerhetszoner är väl inte så mycket att yvas över. Säkerhetszoner är ju ett verktyg för polisen som är ämnat att användas på platser med tunga kriminella problem. Att vara begåvad med sådana platser är ju sällan något som vare sig kommuner, företag eller invånare i allmänhet lyfter fram som plusvärden i sin hembygd. Sett ur ett annat perspektiv finns det dock starka skäl att så här i nationaldagsnära tider fira att Sverige nu äntligen tar några viktiga steg för att lite mer på allvar kunna undergräva de kriminella gängens hotfulla makt och allmänfarliga beteenden.

Säkerhetszonerna är nämligen per definition inriktade mot personer som rör sig i gängkriminella kretsar. Vilket har hunnit bli ganska många människor. Rikspolischefen Petra Lundh presenterade nyligen en kartläggning där myndigheten har namn och personnummer (där sådana finns) på cirka 14 000 personer som är aktiva och direkt involverade i gängens kriminella verksamheter. I en yttre ring runt denna kriminella kärna har polisen noterat inte mindre än 48 000 personer som har fler än enstaka kontakter med kriminella gängmedlemmar. Totalt handlar det om cirka 62 000 personer som på olika sätt sig rör sig i eller i närheten av den svenska gängkriminaliteten. 

Polisens och åklagarnas insatser mot gängkriminaliteten har tidigare hämmats av att det har krävts konkreta brottsmisstankar mot en person som brottsutredarna vill visitera, avlyssna och/eller genomsöka bostäder och fordon. Inom säkerhetszonen kan polisen istället ingripa utifrån underrättelser och personkännedom. Vilket är en stor förbättring för såväl det förebyggande som det ingripande polisarbetet. Samma förändringar har genomförts när det gäller möjligheten att avlyssna kommunikationen i de kriminella miljöerna. Det är kontakter och relationer i den kriminella gängmiljön som utlöser polisiär övervakning och kontroller. Inom en ganska nära framtid väntas också lagstiftning som innebär dubbla straff för brott som begås i gängkriminella sammanhang.

Kort sagt. Sverige rustar upp. Gängkriminaliteten som sådan attackeras på bred front. Det är mycket bra.