Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

GÀngkriminaliteten kan nu attackeras pÄ bred front i Sverige

Östergötlands polischef Jan Hofvenstam beslutade tidigare i veckan att en sĂ€kerhetszon ska inrĂ€ttas i förorten Hageby i Norrköping frĂ„n och med onsdagen den 5 juni.

Sverige skÀrper sig och samlar ihop sig mot gÀngkriminaliteten. Det Àr en lÄng vÀg att gÄ. Kriminaliteten, utanförskapen, korruptionen och infiltrationen i det öppna samhÀllet har gÄtt lÄngt. Men med bÀttre lagar för övervakning, kontroller och ingripanden sÄ ökar chanserna för framtida framgÄngar och Ätertag av förlorad terrÀng.

Sverige skÀrper sig och samlar ihop sig mot gÀngkriminaliteten. Det Àr en lÄng vÀg att gÄ. Kriminaliteten, utanförskapen, korruptionen och infiltrationen i det öppna samhÀllet har gÄtt lÄngt. Men med bÀttre lagar för övervakning, kontroller och ingripanden sÄ ökar chanserna för framtida framgÄngar och Ätertag av förlorad terrÀng.

Foto: Ali Lorestani/TT

Krönika2024-06-06 06:15
Detta Àr en ledarkrönika. Folkbladets ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.

Norrköping blev dÀrmed först i Sverige med att upprÀtta en geografisk sÀkerhetszon. Hageby Àr en stadsdel som sedan tidigare finns med pÄ polisens lista över omrÄden som Àr mÀrkbart utsatta för skjutningar, sprÀngningar och för andra av gÀngkriminalitetens systemhotande uttryck. Att vara först med sÀkerhetszoner Àr vÀl inte sÄ mycket att yvas över. SÀkerhetszoner Àr ju ett verktyg för polisen som Àr Àmnat att anvÀndas pÄ platser med tunga kriminella problem. Att vara begÄvad med sÄdana platser Àr ju sÀllan nÄgot som vare sig kommuner, företag eller invÄnare i allmÀnhet lyfter fram som plusvÀrden i sin hembygd. Sett ur ett annat perspektiv finns det dock starka skÀl att sÄ hÀr i nationaldagsnÀra tider fira att Sverige nu Àntligen tar nÄgra viktiga steg för att lite mer pÄ allvar kunna undergrÀva de kriminella gÀngens hotfulla makt och allmÀnfarliga beteenden.

SĂ€kerhetszonerna Ă€r nĂ€mligen per definition inriktade mot personer som rör sig i gĂ€ngkriminella kretsar. Vilket har hunnit bli ganska mĂ„nga mĂ€nniskor. Rikspolischefen Petra Lundh presenterade nyligen en kartlĂ€ggning dĂ€r myndigheten har namn och personnummer (dĂ€r sĂ„dana finns) pĂ„ cirka 14 000 personer som Ă€r aktiva och direkt involverade i gĂ€ngens kriminella verksamheter. I en yttre ring runt denna kriminella kĂ€rna har polisen noterat inte mindre Ă€n 48 000 personer som har fler Ă€n enstaka kontakter med kriminella gĂ€ngmedlemmar. Totalt handlar det om cirka 62 000 personer som pĂ„ olika sĂ€tt sig rör sig i eller i nĂ€rheten av den svenska gĂ€ngkriminaliteten. 

Polisens och Äklagarnas insatser mot gÀngkriminaliteten har tidigare hÀmmats av att det har krÀvts konkreta brottsmisstankar mot en person som brottsutredarna vill visitera, avlyssna och/eller genomsöka bostÀder och fordon. Inom sÀkerhetszonen kan polisen istÀllet ingripa utifrÄn underrÀttelser och personkÀnnedom. Vilket Àr en stor förbÀttring för sÄvÀl det förebyggande som det ingripande polisarbetet. Samma förÀndringar har genomförts nÀr det gÀller möjligheten att avlyssna kommunikationen i de kriminella miljöerna. Det Àr kontakter och relationer i den kriminella gÀngmiljön som utlöser polisiÀr övervakning och kontroller. Inom en ganska nÀra framtid vÀntas ocksÄ lagstiftning som innebÀr dubbla straff för brott som begÄs i gÀngkriminella sammanhang.

Kort sagt. Sverige rustar upp. GÀngkriminaliteten som sÄdan attackeras pÄ bred front. Det Àr mycket bra.