Söndagen 28 mars var grå och regnig där jag vistades. Tillvaron lystes dock upp av Liberalernas partiråd som jag följde i Expressens direktsändning. På många sätt var partirådets diskussioner och debatter allmängiltiga för många andra partiers kongresser. Det liberala partirådet innehåller således många kloka och verklighetsförankrade människor och politiker på båda sidor av den trixiga konfliktlinje som ombuden hade att ta ställning till.
Skillnaden mellan till exempel mitt eget parti S och L är väl att Liberalerna tycks ha relativt fler vänsterlutande principalister och moralister och färre pragmatiker än vad S partikongresser vanligtvis bjuder på. Det finns en stark dragning till de stora orden, till de högtflygande visionerna och till de historiska dimensionerna. Vilket väl förmodligen är liberalernas själ. Denna partisjäl håller nu på att upplösas och utfösas ur riksdagen.
För snart två år sedan utsåg detta parti Nyamko Sabuni till den ledare som skulle ta partiet ut ur öknen. Sabuni har haft en svår och vinglig start i sitt uppdrag. Nu har hon ställt in riktningen och visat att hon vill det som alla trodde/visste att hon ville: Arbeta för en borgerlig regering och kunna leva med att denna regering av allt att döma behöver samverka med SD för att kunna komma till.
Inläggen under debatten sorterade sig efter ett klassiskt mönster. Å ena sidan: Vi har bäst chans att få väljarstöd och inflytande för våra liberala idéer om vi helt och fullt står upp för våra principer och vägrar all samverkan med SD. Å andra sidan: Vi har bäst chans att få väljarstöd och inflytande för våra liberala idéer om vi helt och fullt står upp för att lösa sakfrågor genom att samtala/samverka med alla partier i riksdagen.
Sabuni hade en knapp majoritet från partistyrelsen och riksdagsgruppen för sin uppfattning med sig till partirådets fem timmar långa debatt.
59 röster mot 31 blev Sabunis segermarginal i partirådet. Hon har således vänt på kuttingen sedan partirådet i januari 2019 gav klartecken för Löfven och S med ungefär motsvarande majoritet. Nyamko Sabuni och partisekreteraren Juno Blom kan nu leda partiet med större auktoritet. Vilket behövs om Liberalerna ska ha någon chans att klara riksdagskontraktet för nästa säsong.
För Socialdemokraterna innebär partirådets beslut en försvagning. Liberalerna, som just nu samarbetar med regeringen i Januariavtalet, vänder sig nu entydigt åt det borgerliga hållet. Förlusten av L är dock redan inräknad. Det är Centerpartiet och Annie Lööf som har S fortsatta regeringsöden i sina händer.