Så tänker jag om Coronan och jobbet

Här mötte jag under det gångna Coronaåret, Juno Blom, partisekreterare i Liberalerna, för ett samtal i podden Widar Möter.

Här mötte jag under det gångna Coronaåret, Juno Blom, partisekreterare i Liberalerna, för ett samtal i podden Widar Möter.

Foto: Malin Perk

Krönika2021-02-07 06:17
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Redaktionen på Folkbladet är liten men naggande god. I dessa Coronatider är den fysiska bemanningen i vår trevliga redaktionslokal närmast minimal. De allra flesta har möjlighet att arbeta hemma och gör därifrån enstaka utflykter ut på jobb i terrängen. Det allra mesta jobbet sker dock med hjälp av telefon och via digitala intervjuer och presskonferenser i Teams, Zoom och allt vad nu de olika mötesprogrammen har för käcka namn. Jag håller mig också ganska mycket hemmavid. Ansvaret för Folkbladets podd "Widar Möter" och för Finspångssidorna - de få som inte vår nestor Sören Boström trollar fram - gör dock att jag är mer på redaktionen och ute på jobb i verkligheterna än de flesta andra på Folkbladet. Under året har jag lärt mig att det finns flera Coronasäkra sätt att träffa människor på. Mitt arbete är också av det privilegierade slaget; jag måste sällan - närmast aldrig - ge mig ut i rusningstrafikens trängsel för att kunna sköta mitt jobb. På tågen är det sällan kortare avstånd än fyra, fem meter till nästa resenär (på grund av hemarbetet är det ju hundratusentals färre resenärer som är ute och rör sig) och är det minsta antydan till trängsel så är det munskydd på; och ibland även handskar. 

Det gäller också att vara öppen och lyhörd för hur andra människor känner och tänker runt Corona; känna in om någon kanske känner sig extra orolig för fysiska träffar; inte för ett ögonblick tränga sig på och/eller forcera fram ett möte. Jag har stor respekt för viruset och ser det som en farlig och stark motståndare till det liv och samhälle som jag eftersträvar. Jag har själv haft en släng av Coronan; smittades antagligen vid en eller annan sammankomst där i början på mars när de flesta av oss inte visste så väldigt mycket. Eller rättare sagt; mycket av kunskaperna fanns men många - likt mig själv - hade inte tagit till mig kunskaperna. Jag hade antikroppar i början av juni 2020. När priserna sjönk på ett drastiskt sätt under hösten förra året så gjorde jag ett nytt antikroppstest i slutet av oktober. Då hade jag inga antikroppar. Så det är ett lurigt virus. Som dessutom muterar. Allvaret kan inte ha undgått någon. Många i min ålder och nedåt blir allvarligt sjuka. Människor i min ålder och uppåt dör inte så sällan i sviterna av Covid-19. Det finns all anledning att göra vad man kan för att bidra till minskad smittspridning. Vilket mycket väl är en ambition som går att förena med viljan att göra bra Finspångssidor och poddar. Så tänker jag.