Tidigt i sin karriär kom han i kontakt med polisens insatser mot den "gängkriminalitet" som fanns i vårt land för cirka tjugo år sedan. Sedan blev han professor i kriminologi och tidigare i veckan debuterade han som sommarpratare i Sveriges Radio. Det var ett bra program. 

Rostami tillhör den yngre generationen av kriminologer i Sverige. Till skillnad från de flesta av de de äldre kriminologerna som tämligen ensidigt får skäll från höger så äger Rostami förmågan att reta upp både höger- och vänstertyckare. Vilket är ett stort plus för honom. Jag ska oblygt erkänna att jag själv har irriterat mig lite på honom. Vid ett flertal tillfällen när jag lyssnat på Rostami har jag uppfattat honom som om hans mission ligger tämligen nära den traditionella kriminologins särdrag att relativisera det våldsutbrott som drabbat Sverige med vår tids kriminella gäng. Jag har kort sagt ställt mig frågande till varför det är så viktigt för Amir Rostami att framhålla att det dödliga våldet var värre på 1990-talet än vad det är idag? Men när jag i lugn och ro lyssnade på honom i sommarradion (och läste utskriften av programmet som SR förtjänstfullt bjuder på) så trillade poletten ner. 

Den långsiktiga trenden i Sverige och i den västliga kretsen av demokratier i stort är att det dödliga våldet avtar. Vilket gör att det gängkriminella våldets kraftiga ökning sticker ut ännu mer. Medan våldet i övrigt minskat så har våld med gängkriminella kopplingar tredubblats sedan 1990-talet. Knivskadorna har ökat med 39 procent sedan år 2001 och skjutvapenskadorna har haft en ökning med 200 procent under samma period. 

Amir Rostami avfärdar myten om att vi i Sverige har varit påfallande "naiva" i relation till gängkriminaliteten. Problemet, säger han i sommarradion, är däremot att vi är "senfärdiga och tunnelseende". Vi ser det vi vill se. Vänstern ser "arbetslöshet och trångboddhet" och högern ser "invandring och brister i moral/kultur". Under väldigt lång tid har både högern och vänstern helst sett "narkotika" som gängens stora drivkraft när vi borde sett välfärdsbrott, bedrägerier och integration i näringsliv, föreningsliv, politik och i rättsstaten. 

Amir Rostami vill ta ut Sverige ur senfärdighetens tunnlar. Han vill att vi öppet utvärderar de kriminalpolitiska och socialpolitiska åtgärder som vi sätter in mot gängkriminaliteten. Det är en bra och sund inställning som jag hoppas får gehör i de politiska läger som nu förhoppningsvis kryper ut ur sina begränsande tunnlar och tar itu med gängkriminaliteten på allvar.