Rollen som framtidslöfte får man lämna till andra

Hans Bergström och Mats Svegfors skriver om livet, döden, USA, skolan, Sveriges "stigberoende" och mycket annat.

Hans Bergström och Mats Svegfors skriver om livet, döden, USA, skolan, Sveriges "stigberoende" och mycket annat.

Foto: TT/Montage Widar Andersson

Krönika2021-05-30 06:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hans Bergström och Mats Svegfors var under många år tongivande publicister/krönikörer på Dagens Nyheter/Nerikes Allehanda respektive Svenska Dagbladet. I den nya boken "På andra sidan" (fri tanke 2021) skriver Bergström och Svegfors brev till varandra. Boktiteln fångar in att de befinner sig på olika sidor av Atlanten, att de är på den andra sidan i relation till den aktuella dagspolitikens offentlighet och att de med stigande ålder börjat fundera på hur den mer definitiva övergången till den andra sidan efter livets slut ska komma att gestalta sig. De är båda två födda 1948 och har således hunnit med att vara med om en hel del. 

Svegfors har vid sidan av det dagspublicistiska värvet bland annat haft ledande uppdrag inom Moderaterna, varit landshövding, vd på Sveriges Radio, statlig utredare, skrivit böcker och tjänstgjort som både sakkunnig och statssekreterare i regeringskansliet. Hans Bergström växte upp i ett socialdemokratiskt hem i Värmland och var aktiv i Folkpartiet. Hans Bergström har under det innevarande millenniet inte minst gjort sig känd som aktiv och stridbar ledande aktör i det framgångsrika utbildningsföretaget Internationella Engelska Skolan som grundades 1993 av hustrun Barbara Bergström.

Det är en bra bok, med många intressanta tankeutbyten om livet och tingen och om politiken här och nu. Vilket inte förvånar. Mats Svegfors och Hans Bergström är inte bara erfarna och kloka och bildade; de är dessutom och framförallt nyfikna och närvarande. Förläggaren Christer Sturmark har helt rätt när han i förordet skriver att "den som vill avfärda Bergström och Svegfors som två äldre herrar som har spelat ut sin roll begår ett stort misstag." Själva tanken på att lite äldre människor skulle ha "spelat ut sin roll" är tämligen absurd och verklighetsfrånvänd. Vi "spelar roll" så länge vi lever. Men rollerna skiftar. Rollen som "framtidslöfte" får man lämna till andra men självfallet kan en kvinna eller man som är född 1948 eller tidigare ha en roll som ankare i en riksdagsgrupp, som klok "gubbe eller gumma" i en kommitté, som livserfaren och tillbakalutad morfar och farmor i en i övrigt stressad släkt. Eller som statsråd, som presidentkandidat eller som lärare, socialarbetare, domare; rollerna är oändliga. Spelet är inte slut.

Mats Svegfors och Hans Bergström har inte skrivit en memoarbok. De har skrivit en angelägen politisk bok för nuet. Jag ska återkomma längre fram i sommar med tre, fyra artiklar om angelägna sakfrågor som diskuteras i "På andra sidan."