Prisökningarna på inte minst elektricitet och livsmedel har varit mycket stora. Att en stor del av västvärlden nu plågas av inflation är inte så konstigt. Pandemin skakade om världsekonomin rejält. Dels genom att leveranskedjor och produktionslinjer i den sammanflätade globala ekonomin stördes. Dels genom att många länder dessutom drev igenom hårda nedstängningar av stora samhällssektorer. Och dels genom att de flesta stater - och EU inte att förglömma - formligen vräkte ut pengar i samhället för att lindra effekterna av sin egen politik och av störningarna i världshandeln. Dessa enorma pengautskick ökade penningmängden i samhället samtidigt som köpbara varor och tjänster minskade i omfattning. Sådant gör pengarna mindre värda. Vilket skapar inflation.

En viktig del av den svenska inflationsmixen består av hushållens ökade kostnader för bolåneräntor; som höjs i takt med att inflationen stiger och i takt med att Riksbanken höjer kostnaden för bankerna att låna pengar.(Den så kallade styrräntan) Enligt SCB är inflationen över 12 procent om bolåneräntorna räknas in i sammanhanget. Höjda bolåneräntor har en särställning i resonemanget. Höjningarna beror i allt väsentligt på Riksbankens räntehöjningar som banken gör för att motverka inflationen. Riksbanken har sedan Sverige blev medlem i EU en självständig hållning visavi politiken. Bankens uppdrag är att genom penningpolitiska insatser (i huvudsak räntejusteringar) hålla inflationstakten i ekonomin runt två procent. Och de där "insatserna" framstår som alltmer trubbiga och ensidiga.

Experter räknar nu med att Riksbanken i februari kommer att höja styrräntan med 0, 75 procentenheter. Vilket i så fall innebär att räntan landar på 3, 25 procent. Vilket inte är en jättehög ränta i sig själv. Men med tanke på att vi kommer från en lång period av låg inflation och låga räntor så innebär den snabba höjningen av styrräntan - från 0 till 3, 25 procent på 10 månader - mycket stora förändringar för många svenskar och för den svenska ekonomin. Förändringar som alltså också är inflationsdrivande. Kanske borde Riksbankens uppdrag och verktygslåda utvecklas? Kanske borde även hela modellen för vilka skatter och bidrag/ersättningar som höjs/inte höjs med inflationen ses över? Vi borde vara bättre rustade för att förebygga och balansera stora och snabbt samhällspåverkande svängningar i penningvärdet.