Beslutet har föregåtts av minst sagt kaotiska turer och frågan är hur budgetbeslut ska tas framöver. Det borde vara en av de viktigaste frågorna i valrörelsen.

Erfarenheterna från krisen i början av 1990-talet ledde fram till ett ekonomiskt ramverk som satte grimma på riksdagen. Tidigare kunde riksdagen spä på utgifterna så att de översteg intäkterna i regeringens budgetförslag. Nu spikades först ramen och sedan fick utgifterna hålla sig inom den.
Under pandemin har regeringen och oppositionen i skön förening gått ifrån den modellen. En rad tilläggsbudgetar har ökat utgifterna för att dämpa effekterna av coronavirusets härjningar.
Det har varit möjligt eftersom Sverige samlat i ladorna och har en låg statsskuld. Problemet är att lockelsen att fortsätta med ofinansierade utgiftshöjningar är stor. 
Därför har finansminister Mikael Damberg (S) poängterat att det är dags att återgå till en ordnad budgetprocess. En parlamentarisk kommitté ska försöka komma överens över blockgränsen vilka regler som ska gälla framöver och sedan hålla sig till dem. 
Damberg vill ha en återgång till att riksdagen först sätter en ram för utgifterna som inte får överskridas. Det skulle bli en nystart efter de brott mot det ekonomiska ramverket som skett från såväl vänster som höger långt innan pandemin slog till.
 

Enligt regeringens ekonomiska vårproposition uppstår ett överskott i de offentliga finanserna nästa år, vilket Mikael Damberg brukar säga så fort han hinner. 
Men överskottet beror till stor del på att tjänstemännen på finansdepartementet inte kunnat räkna in någon beslutad politik efter valet, varken på intäkts- eller utgiftssidan.
 

Under valrörelsen kommer förslagen om såväl ökade som sänkta skatter och om kostnadskrävande reformer att dugga tätt. Sedan avgör valresultatet vad som kan bli verklighet. 
 

Om Mikael Damberg är kvar som finansminister efter valet så ska inte statsskulden minska mer, trots att det står så i vårpropositionen. 
Så länge satsningar görs för att få upp kostnaderna för försvaret till två procent av BNP ska vi inte betala av på statsskulden. Det var Dambergs tydliga besked i ekots lördagsintervju den gångna helgen. Satsningarna på försvaret får inte tränga ut annat som äldreomsorg och skola.
Finansdepartementets beräkningar visar att pengar finns. Med en statsskuld på knappt 40 procent av BNP finns stora resurser att även ta itu med exempelvis eftersatt infrastruktur, vårdköer, misslyckad integration och gängbrottslighet.