Den blivande SSU-ordföranden, riksdagsledamoten och (nu snart avgående) statsrådet Shekarabi var nära att få lämna Sverige. Regeringen Ingvar Carlsson (S) - som på den här tiden kunde bevilja och avslå enskilda asylansökningar - avslog mamma och son Shekarabis ansökan om uppehållstillstånd. Men regeringen Carl Bildt (M) som tillträdde 1991 beviljade asyl av humanitära skäl. Så krokig kan vägen vara in i det svenska samhället för en ledande socialdemokrat. Och för vem som helst naturligtvis. Det bor runt 125 000 svensk-iranier i Sverige.

Iran är ett gammalt kulturland och ett gammalt konfliktland som i omgångar under århundraden har tvingat iväg delar av sin befolkning ut på vägarna för att söka skydd och framtidschanser i andra delar av världen. Med den islamiska revolutionen 1979 inleddes en lång och ännu pågående era av islamskt grundat statligt förtryck.Just nu skakas landet av protester, dödligt våld och massgripanden från statens sida. Kvinnor - och många män - protesterar mot lagar som tvingar kvinnor att bära en viss form av huvudduk. 

Det som utlöst protesterna denna gång är den så kallade moralpolisens ingripande mot en ung kvinna som anklagades för brister i sin huvudduk. Att moralpoliser agerar hårt och bestämt mot kvinnor är inte ovanligt. Den här gången dog dock kvinnan i samband med polisingripandet. Hennes död blev som tändvätska för det pyrande och glödande missnöje som råder inom stora befolkningsgrupper. Modiga kvinnor kastade av sig sina huvuddukar och visade öppet upp sig med blottat hår och/eller med färgglada kläder; något som också är förbjudet enligt det statliga påbudet om kvinnors klädsel. 

I kväll den 28 september inbjuder Ardalan Shekarabi och andra svenskiranska politiker till ett allmänt möte på Norrmalmstorg i Stockholm för att tillsammans med företrädare från flera partier - bland annat partisekreterarna från S och M - vara en "röst för det iranska folket." Jag hoppas hinna upp till mötet i tid. 

Det iranska samhället är mångfacetterat och har flera bottnar. Så är det förstås. Vilket blev tydligt i podden "Ledarredaktionen" som gästades av forskaren Rouzbeh Parsi från Utrikespolitiska institutet, författaren Suzanne Gottfarb och professor Mohammad Fazlhashemi vid Uppsala universitet. (SvD 26/9) Som svensk känns det självklart att protestera mot en stat som mördar sina egna innevånare för att de öppet hävdar att religion och klädsel är privatsaker som stater inte ska ägna sig åt.