I runda slängar kom hälften av de cirka 1, 3 miljoner väljare som röstade på SD i riksdagsvalet 2022 från M och S. Huvuddelen av den andra hälften av SD: s väljare kommer i stort från förstagångsväljare och äldre väljare som tidigare legat på "soffan" på valdagen och från KD och C.
Dessa och typ tusen andra kunskaper inhämtar jag i kapitlet "Partiernas balansräkningar" som inleds på sidan 343 i boken "Väljarna och valet 2022" som Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet gav ut i början av sommaren i år.
Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statskunskap vid Göteborgs universitet. Han leder Valforskningsprogrammet som sedan tidigt 1950-tal finns på Göteborgs universitet. Oscarsson och olika uppsättningar av hans kollegor på den statsvetenskapliga institutionen ger frekvent ut böcker och rapporter och analyser av hur de svenska partierna och väljarna sköter sig.
Boken om väljarna och valet 2022 bjuder på 512 sidor av analyser om varför valet gick som det gick. Analyserna är uppdelade i 44 kapitel som Ekengren Oscarsson författat tillsammans med Felix Bäckstedt, Anna Cederholm Lager, Richard Karlsson och Maria Solevid som alla i olika roller och funktioner är verksamma vid Valforskningsprogrammet på universitetets statsvetenskapliga institution.
Kapitlet om partiernas "balansräkningar" ger, precis som de övriga 43 kapitlen, handfasta insikter om vad som händer på riktigt i partipolitikens väljarvärld. Två av tre väljare håller fast vid samma parti i val efter val. Och de flesta av väljarna som byter håller sig inom samma krets av partier. SD bröt det mönstret. Eller upplevde/upplever 640 000 tidigare S- och M-väljare kanske att ett byte till SD höll sig inom samma krets som det parti som de lämnade?
Socialdemokraterna väljare består efter valet 2022 till tio procent av väljare som röstade liberalt 2018. Och det starkaste skälet för liberalernas byte till S är oviljan att ge inflytande åt SD. Att Liberalerna/Folkpartiet tappar väljare är i och för sig mer regel än undantag. Partiets "förlupna väljare" under de senaste 19 riksdagsvalen uppgår till 56, 4 procent. Vilket "orimligen kan vara en historisk sinkadus" konstaterar författarna.
I kapitlet "Väljarnas önskeregeringar" finns flera klargörande resultat. 1968 såg 36 procent av väljarna en ren S-regering som det bästa. 2022 har den andelen sjunkit till 6 procent. En blocköverskridande regering önskas av 51 procent (2022) mot 25 procent 1968. För 23 procent av väljarna är år 2022 den bästa regeringen en regering där SD ingår.