Susanna Gideonsson är ordförande i LO.
(Texten är uppdaterad) Det är ett stort misslyckande för det vi kallar för den svenska modellen. Parterna visade sig vara svaga just när de behövde vara som starkast. Pressen från politikerna i regering och riksdag borde ha varit nog för att få till ett avtal. Lägg därtill att hela den partssammansatta lönebildningen i Sverige nu också hotas av EU som gärna vill se en modell med politiskt fastställda minimilöner i alla medlemsländer.
Att förändra i Lagen om anställningsskydd är en bärande punkt i det Januariavtal som slöts i början av 2019 mellan S och MP och C och L. Det finns sedan i somras ett utredningsförslag som bland annat innehåller dessa punkter:
Arbetsgivare får undanta fem personer från turordningsreglerna vid uppsägningar.
För att omplaceras ska en person kunna ta sig an de arbetsuppgifter som erbjuds utan upplärning.
Vid lika anställningstid avgör arbetsgivaren själv vem som får vara kvar när uppsägningar sker på grund av arbetsbrist.
Kompetensutveckling ska erbjudas alla anställda som varit anställda i minst sex månader "i skälig utsträckning".
Annie Lööf och Stefan Löfven har ett Januariavtal ihop.
Möjligheten att förklara en uppsägning av personliga skäl ogiltig tas bort i företag med mindre än 15 anställda.
Bara efter prövning ska en person som sägs upp av personliga skäl i större företag kunna få lön medan det prövas om uppsägningen var ogiltig eller sakligt grundad.
Förtur till fast anställning föreslås gälla för personer som varit vikarier i nio månader. I dag gäller tolv månader.
Självklart finns det knepigheter för både fack och arbetsgivare i den statliga utredningen. Det är därför parterna har suttit i intensiva förhandlingar under sensommaren.
Jonas Sjöstedt ska snart avgå som ledare för V. Hans sista veckor på jobbet kan bli stormiga.
Nu går frågan tillbaka till Januariavtalspartierna och till oppositionen i riksdagen; vars fyra partier har en majoritet ifall de vill använda den för att rösta igenom ett misstroende mot regeringen. Att något sådant verkligen kommer att ske är osäkert. Men Vänsterpartiet - som heligt lovat att göra vad man kan för att fälla regeringen om den försöker genomföra de förändringar av LAS som finns i utredningen - kan nog inte andas ut än.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och regeringen har hamnat i en mycket svår sits i och med parternas misslyckande. På en pressträff på torsdagen uppmanade Nordmark parterna att fortsätta förhandla.
Det kan finnas lägen då M och KD bedömer att värdet av att visa att man den här gången menar allvar med att vilja avsätta regeringen är högre än värdet av att se LAS förändras i den riktning som de själva vill. Vänsterns "fälla-regeringen-hot" har enbart varit ämnat som plakatpolitik; nu kan det bli skarpt läge. På torsdagen meddelade dock M-ledaren Ulf Kristersson inte kommer att försöka fälla en regering för att den genomför liberaliseringar av arbetsrätten.
Jimmie Åkesson kan slå in ännu en kil mellan LO och S. Och skaffa sig ett bättre lägre inför nästa regeringsbildning. Men SD är också ett stort parti i en orolig tid. LAS-frågan ligger inte särskilt högt i folks medvetande.
SD har flera skäl att visa att man vill fälla regeringen. Dels kan man sluta upp på LO: s sida i ett läge där LO: s klassiska politiska partner S med vänsterargument kan sägas vara på den andra sidan. Dels kan man bidra till ett eventuellt regeringsskifte där det egna partiet kommer att ha ett växande inflytande när det gäller kärnfrågorna invandring och kriminalitet.
Hur ska M-ledaren Ulf Kristersson agera nu? Som en blivande statsminister? Eller som en arg oppositionsledare som till varje pris vill avsätta regeringen? Svaret: Mer som en statsminister.
Nu ska dessutom en lönerörelse dra igång mellan de försvagade parterna på arbetsmarknaden. Ju svagare parterna är desto större risk för "styrkedemonstrationer" i form av strejker och lockouter. Allt detta utspelas mot en fond av rekordhög arbetslöshet och hundratusentals människor som är permitterade från sin arbeten på grund av Coronan. Allt medan rapporter om skjutningar och kraftiga "smällar" fortsätter komma in från olika delar av landet.
Jan-Olof Jacke är vd i Svenskt Näringsliv.
Det känns som om Sverige just nu har ett extrastort behov av starka och resoluta parter på arbetsmarknaden. Men parterna visade sig istället vara som svagast när det verkligen gällde. På en pressträff på torsdagen sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att det fanns mer tid för parterna att fortsätta att förhandla. Enligt Nordmark var det "mycket nära" att förhandlingarna landade i ett avtal. Hon sade sig hoppas att parterna ska återuppta förhandlingarna. Det gör jag med. Det bästa för Sverige är att parterna gör upp.
(Artikeln har uppdaterats vid ett-tiden på torsdagen)