Ett år har gått sedan 3000 terrorister från Hamas gick till brutala angrepp på judar i Israel den 7 oktober 2023. På måndagskvällen anordnade en grupp judar i Sverige en manifestation till minne av de nästan 1200 mördade människorna och till stöd för de dryga 250 personerna som Hamas tog med sig som gisslan till Gaza. Jag var där.
Norrmalmstorg i Stockholm var omringat av polisbilar och av tungt beväpnade poliser. En polishelikopter patrullerade av området från luften. En stor drönare från polisen parkerade med blinkande blåljus över den fullproppade mötesplatsen. Den polisiära inramningen underströk allvaret i läget och berättade ordlöst och övertydligt hur många judar har det i Sverige idag. Det är osvenskt otryggt.
Daniel Janouch är ordförande för det judiska ungdomsförbundet i Sverige. Han höll ett kort tal från den enkla scenen på troget. Hans ord var i harmoni med polisnärvaron. Daniel Janouch beskrev hur året som gått sedan terrorattacken har gått "rasande fort och plågsamt långsamt." Över en natt förändrades alls. Inte bara för judarna i Israel utan också för judarna i Sverige.
"Vi hade knappt tid för sorgen utan fick snabbt koncentrera oss på försvar och säkerhet", sa Janouch. Det är skrämmande verkligheter som växer fram i Sverige.
Daniel Janouch och flera av de andra ungdomarna från förbundet som var på plats utstrålar dock hopp och stolthet mitt i allt elände och sorg. "Vi driver inte vårt förbund för att bekämpa antisemitism i första hand. Vi vill visa på och stå upp för det judiska livet i Sverige", sa Daniel när vi bytte några ord efter mötet.
Richard Mühlrad från den judiska församlingen i Stockholm sa i sitt anförande på manifestationen att Irans terrororganisationer Hamas och Hizbollah genom sina illdåd och har förstört och fördärvat tillvaron för "både judar och araber" i regionen. Så är det. Palestinier och libaneser betalar ett oerhört högt pris för att styras av islamistiska diktaturer.
Från scenen lästes upp namn och ålder på några av alla dem som blev bestialiskt mördade den 7 oktober 2023. Därefter lästes bönen för de döda - kaddishbönen - unisont från scenen och från den stora del av publiken som talade hebreiska.
Det var ett värdigt och känslosamt möte där på Norrmalmstorg. Medan mörkret så sakta sänkte sig över den fina höstkvällen och mötesdeltagarna vandrade i väg så gick det inte att värja sig för alla de gedigna insatser som måste till för att judar i Sverige inte ska behöva ägna stora delar av sitt föreningsliv åt försvar, säkerhet och åt sorgemanifestationer.