Invandringspolitik handlar inte om gott eller ont och är heller inte mer värderingsstyrt än andra delar av statsförvaltningen. Att veta vilka som är i landet, att ha relevanta och effektiva regler för att säga ja eller nej till migranter och att ha ett tydligt självförsörjningsfokus i mottagandet är av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen i stort. Säkerheten, tryggheten, välfärden och ekonomin påverkas i betydande omfattning av en misskött respektive välskött invandring.
Sverige har varit och är fortfarande ett avskräckande exempel på vad en okontrollerad och mycket omfattande invandring från fjärran och mycket Sverigeolika regioner kan ställa till med när det gäller starkt samhällspåverkande utanförskap, bidragsförsörjning och kriminalitet. De dramatiska motsättningarna i Storbritannien är till stora delar reaktioner på liknande samhällsproblem som i Sverige. Att extremister av olika slag försöker exploatera problemen ligger alltid i tangentens riktning. Men i botten finns en gravt vanskött invandringspolitik som regeringen har det fulla ansvaret för.
Hoppfullt nog börjar det röra på sig åt rätt håll i Sverige.
Tidigare i veckan höll migrationsminister Maria Malmer Stenergard en pressträff där hon redogjorde för hur invandringen till Sverige har utvecklats under de seanste åren i allmänhet och i synnerhet under det första halvåret i år 2024. Migrationsministerns siffror och budskap kan sammanfattas med att alla viktiga pilar pekar nedåt. Invandringen i form av asylsökande och deras anhöriga ligger nu på nivåer som kan antas - enligt Migrationsverkets prognos - landa på ungefär 10 000 personer. Vilket är siffror som påminner om de tider på sent 90-tal då invandringspolitiken sköttes på ett stabilt och moget sätt.
Antalet beviljade uppehållstillstånd sjunker också stadigt. Enligt Maria Malmer Stenergard minskar antalet med runt 40 procent när det framförallt gäller okvalificerade arbetstagare. Statsrådet visade också preliminära siffror som visar att Sverige hade en nettoutvandring med någa tusen personer under första halvåret 2024. Det är till exempel fler som flyttar ut än som flyttar in från tidigare stora invandrarländer som Irak, Somalia och Syrien.
Nu vill det till att hålla i och att hålla ihop över parti- och blockgränser. En manifest enighet om en mycket stramt reglerad invandring bör vara minst lika självklar som när det gäller Nato och säkerhetspolitiken i stort.