Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Nu ska vi igenom det här med heder och förnuft i behåll

Från och med måndag 11 januari har Sverige en pandemilag. Jag hoppas att den inte behöver användas.

Socialminister Lena Hallengren förde regeringens talan i fredagens riksdagsdebatt som ändade i ett beslut om en ny pandemilag som ger Hallengren och regeringen stora befogenheter och stort ansvar.

Socialminister Lena Hallengren förde regeringens talan i fredagens riksdagsdebatt som ändade i ett beslut om en ny pandemilag som ger Hallengren och regeringen stora befogenheter och stort ansvar.

Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Krönika2021-01-09 06:17
Detta är en ledarkrönika. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Riksdagsbeslutet från fredagen 8 januari innebär att regeringen har rätt att fatta beslut som är väldigt ingripande i människors, verksamheters, föreningars och företags liv och verkligheter. Lagen syfte är att mer effektivt kunna ingripa mot smittspridning av viruset som orsakar Covid-19 och som drygt 9000 svenskar hittills har avlidit med. Det kan handla om nedstängning av köpcentrum, åtgärder mot kollektivtrafiken, förbud mot sammankomster på allmänna platser som parker och badplatser, riktade stängningar av vissa företag som gym och uthyrning av festvåningar med mera. De som bryter mot lagen ska kunna dömas till böter. Regeringen kan inte besluta om total nedstängning av samhället med utegångsförbud och liknande åtgärder som förekommer i en rad andra länder. För att ge regeringen bemyndigande till sådana beslut krävs att riksdagen fattar ett särskilt beslut om ytterligare en lag.

I april 2020 beslutade riksdagen om att ge regeringen myndighet och rättigheter till beslut som starkt påminner om den nya pandemilagen. Regeringen använde sig dock inte av den gamla bemyndigandelagens möjligheter som löpte ut i september 2020. Under sommaren klingade ju som bekant smittspridningen av, intensivvårdsbehovet mattades radikalt och dödstalen sjönk raskt och påtagligt. Förhoppningarna växte om att det skulle vara över för den hör gången. Regeringen kom därför inte igång med förberedelsearbetet med pandemilagen förrän andra vågens smittspridning slog till på allvar mot slutet av 2020. Bilden av att riksdagen än en gång – likt i våras – ställt sig bakom en paniklag går därför inte att frigöra sig från. Den svenska Coronapolitiken har dock inte hittills kännetecknats av några överdrivna actionfilmtendenser. Lusten att skjuta först och fråga sedan har varit gudi behagligt minimal. Riskerna för att regeringen skulle fara iväg i ett handlingskraftsimagejagande stängande till höger och vänster känns därför inte särskilt stora. Om smittspridningen och dödstalen skulle fortsätta att raka i höjden så är det däremot klokt och helt relevant att regeringen har möjligheter att ingripa snabbt och målinriktat. Inom högst en vecka ska också regeringens insatser bekräftas eller förkastas av riksdagens majoritet. De snabba kasten i virusspridningen talar för att Sverige borde ha en mer permanent krislagstiftning liggande på lut. Men vi får ta en pilsner i taget. Nu ska vi först igenom det här med heder och förnuft i behåll.