Det finns ett stort intresse för kommunpolitik i Norrköping. De 85 folkvalda politikerna i fullmäktigeförsamlingen i Norrköping borde anstränga sig mer för att vårda fullmäktiges demokratiska särställning. Sammankomsterna i fullmäktige är de enda helt offentliga beslutsmöten som den kommunala apparaten har att erbjuda. Offentligheten är demokratins signum. Därför är det av stor betydelse att argumenterandet och debatterandet i fullmäktige så ofta som möjligt berör angelägna frågor och problem i Norrköpingsbornas verkligheter.
Det behövs absolut inte några speciella arrangemang och/eller konstruerade debatter för att öka intresset för fullmäktiges möten. Sådana försök är närmast legio runt om i landet. Avsikten är god - man vill försöka höja intresset för de folkvalda politikerans debatter och beslut. Men tillvägagångssätten är tyvärr ofta väldigt kontraproduktiva. Vilket i någon mån förmodligen beror på att de som har hand om kommunikationen i många kommuner inte riktigt har insett offentlighetens betydelse i och för demokratin. Vilket leder till att man försöker konstruera aktuella debatter i ämnen som man tror är kommunikativt intressanta. Det man missar, eller kanske inte riktigt har förstått, är att fullmäktiges särställning som enda helt offentliga organ är den avgörande punkten.
Fullmäktiges möten i Norrköping har både i januari och februari dominerats av motioner från Vänsterpartiet. Inget fel i det. Vänsterpartiet i Norrköping är med profiler som Mona Olsson och Nicklas Lundström ett bra och verklighetsnära parti. Men partiernas bilder av verkligheterna bör inte ta en särskilt stor del av fullmäktiges sammanträdestid i anspråk. Däremot borde fullmäktiges presidium ta tag i frågor som kommer fram via partierna och lyfta dem till än mer offentlighet genom att arrangera öppna utfrågningar och hearings. På fullmäktiges möte i måndags 28 februari lyfte Vänsterpartiet till exempel upp frågan om hur kommunen arbetar mot sexhandeln i staden. Debatten i fullmäktigesalen indikerade både intresse och kunskaper bland de folkvalda. Här skulle fullmäktige kunna bli ett pådrivande organ i lokalsamhället genom att ta motionens frågeställningar vidare i offentligheten. Utfrågningar av poliser, socialarbetare, sexsäljare, sexköpare, hotellägare, internetleverantörer med flera skulle öka offentlighetens och demokratins räckvidd och sätta de folkvaldas ansvar, beteenden och engagemang i ett bra och krävande fokus.