På fredagseftermiddagen 22 november bjöd S gruppledare Olle Vikmång in till en gemensam pressträff med sin kollega i Centerpartiet Christian Widlund, Liberalernas förhandlingsledare Alex Nejdemo och Kristdemokraternas "tillfällige gruppledare" Tomas Tekmen. Deras fyra partier styrde tillsammans Norrköpingspolitiken under åtta år mellan 2014 och 2022. Samarbetet kom att kallas för Kvartetten och initierades av S tidigare kommunstyrelseordförande Lars Stjernkvist. Efter fyra års kommunregerande med Vänsterpartiet och Miljöpartiet mellan 2010 och 2014 kände Socialdemokraterna och Stjernkvist ett starkt behov av mer regeringsmogna partners med förmåga att ta ansvar även för obekväma och stundtals impopulära beslut. KD, L och C och S visade sig vara en stark och bra kvartett. Men rösterna räckte inte riktigt till i valet 2022.
Moderaternas Sophia Jarl hade gjort ett bra val och vann ett mandat vilket även SD gjorde. När KD och L bytte sida kunde Jarl bilda en Borgerlig samverkan som i samarbete med SD hade 45 mandat av de 85 mandaten i fullmäktige. För ett par veckor sedan beslutade KD: s gruppledare Eva-Britt Sjöberg att hoppa av samarbetet i Borgerlig samverkan. Sjöbergs parti följde snart henne i spåren och krävde Jarls avgång. Jarls majoritet var då borta. Sedan tog även Liberalerna bort sina fyra mandat från Sophia Jarl. Det som orsakat sammanbrottet är - enligt vad som offentligt framkommit - ett missnöje med Sophia Jarls ledarskap.
Det är inte bara i Norrköping som det är stökigt i kommunpolitiken. Den offentliga sektorns branschtidning Dagens Samhälle rapporterar (22/11) om inte mindre än sex kommuner utöver Norrköping (Klippan, Nynäshamn, Vimmerby, Vadstena, Årjäng, Lidköping) där det under de närmsta dagarna/veckorna kan väntas bli nya majoriteter.
Det är ingen munter läsning som Dagens Samhälle bjuder på. Att skiften sker mitt i mandatperioderna är inte ett styrketecken för den politiska kommunförvaltningen. Det inträffar förstås då och då att partierna i en allians/koalition inte kan komma överens i någon stor fråga som seglat upp lite oväntat. Det är inget att moralisera över. Men generellt sett bör omdömet hos ledande politiker vara så pass gott att man hyfsat väl vet vad som krävs när man ger sig in i ett kommunalt styre där flera partier ingår. Flera av exemplen i Dagens Samhälle indikerar allvarliga problem.
Värst tycks det vara i den skånska kommunen Klippan med knappt 18 000 innevånare. Dagens Samhälle skriver: "Måndag den 25/11 kan det brokiga styret i Klippan falla. S, C, L och V har tillsammans med fyra av sex M-ledamöter och en politisk vilde begärt att återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda. De har tillsammans 18 mandat i fullmäktige vilket är ett mer än Klippanstyret som består av KD, lokala partiet Vår framtid, två M-ledamöter och elva politiska vildar som uteslutits ur SD. Tio av dessa vildar har sedan dess gått med i Vår framtid och en i KD."
Jag hoppas verkligen att Olle Vikmång och de övriga i den nya Kvartetten har tänkt igenom hur de ska gå vidare för att kunna bilda en ny ledning i kommunen. Vänsterpartiets gruppledare Nicklas Lundström har varit snabb med att meddela att nu är det "vi som bestämmer" om politiken i Norrköping. Vilket ju inte är sant. Lundström kan, i kraft av sina åtta mandat, orsaka visst kaos under en period. Men eftersom V knappast ger aktivt stöd till M och SD så "vet alla" hur det kommer att sluta. Och om det blir för tungt för C, L och KD med en massa vänsterkonstigheter så kan det alternativa slutet mycket väl bli ett samstyre mellan S och M. Vilket nog i längden vore det bästa.