Tendensen i klimatpolitiken är mycket tydlig. EU-länderna samarbetar alltmer med gemensam lagstiftning runt gemensamma mål för att minska sådana utsläpp som bidrar till riskabla klimatförändringar. Det är en klok politik. Klimatet bryr sig ju inte om varifrån och hur de farliga utsläppen sker. Det väsentliga är att utsläppen minskar.
Tre EU-beslut går rakt på väsentliga strukturer. I paketet "Fit for 55" ingår en rad lagar som alla syftar till att redan till år 2030 minska EU: s nettoutsläpp av växthusgaser med 55 procent jämfört med år 1990. Det handlar om insatser på en rad olika områden och upplägget är sådant att det uppmuntrar till samarbete och hjälpsamhet mellan länderna. Varje medlemsstat har mål att klara av men målen kan uppnås på olika sätt.
Beslutet att från och med 2035 förbjuda nybilsförsäljning av bilar som drivs med bensin eller diesel är en åtgärd som kommer att ha mycket stor betydelse för utsläppen av fossila gaser.
Beslutet om "klimattullar" innebär att utsläppsintensiva varor som cement, stål, konstgödsel med mera som tillverkas i länder där utsläpp av koldioxid inte beskattas på ungefär samma sätt som i EU kommer att belastas med tullavgifter då de exporteras till EU. Detta är ett skydd för att inte företag som verkar på EU: s inre marknad ska riskera att konkurreras ut på grund av EU: s klimatskatter och avgifter.
Tullar och handelshinder är allmänt sett inget att förorda. Handeln bör vara så fri som möjligt eftersom handel och affärer skapar band och relationer mellan människor och länder i hela världen. Men det behövs också sätt för EU att försöka påverka de stora utsläppsländerna utanför Europa att strukturerat slå in på framgångsvägen att sätta pris på utsläpp av koldioxid.
Många av länderna i EU har mycket lågt hängande frukter att plocka för att förbättra för klimatet. För Sverige ser det annorlunda ut. Vi har redan lagt igen soptipparna, installerat värmepumpar och byggt ut fjärrvärmen; insatser som påtagligt har minskat utsläppen från den svenska delen av EU: s geografi. För vår del är därför elektrifieringen det stora bidraget till EU: s mål om nollutsläpp 2050. För att driva tunga industriprocesser, lastbilar, personbilar, båtar, (ännu flera) tåg och flygplan med fossilfritt producerad elektricitet krävs en nationell samling runt de mest effektiva kraftverken vi känner till och för ett uppsving för uppfinningsförmågan när det gäller kraftverk vi ännu inte känner till.