Med gemensamma krafter kan skiftet genomföras

Jag satt i riksdagen och lyssnade pÄ Ulf Kristersson nÀr han lÀste upp sin första regeringsförklaring och anmÀlde sin första statsrÄdslista.

Gunnar Strömmer (M), Juno Blom (L) och Ardalan Shekarabi (S) Àr en trio politiker och kloka mÀnniskor som tidens slump fört samman i justitiepolitikens mitt. Tillsammans kan de börja ta loss Sverige ur det kriminella utanförskapsparadigm som vi försatt oss i.

Gunnar Strömmer (M), Juno Blom (L) och Ardalan Shekarabi (S) Àr en trio politiker och kloka mÀnniskor som tidens slump fört samman i justitiepolitikens mitt. Tillsammans kan de börja ta loss Sverige ur det kriminella utanförskapsparadigm som vi försatt oss i.

Foto: Privat/Widar Andersson/TT

Krönika2022-10-19 05:15
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Det Àr extra intressant att lyssna pÄ ett förstlingverk som det Àr frÄga om hÀr. Kristersson vill bryta ny mark. "Paradigmskifte" sÀger Kristersson vid ett par tillfÀllen. "Av lÀtt insedda skÀl", som den tidigare moderate partiledaren Carl Bildt brukade sÀga med ett lÀtt sjÀlvironiskt leende dansande i mungipan; av lÀtt insedda skÀl sÄ Àr moderater betydligt mer intresserade av paradigmskiften Àn vad socialdemokrater Àr. I det svenska politiska systemet ser ju Socialdemokraterna (och mÄnga med dem) sig sjÀlva som paradigmet, förebilden och tÀnkesÀttet. Och sÄledes inget som man vill skifta. Moderaterna ser det frÄn ett annat hÄll. DÀrför Àr en inlÀmnad Nato-ansökan och vapensÀndningar till Ukraina ett paradigmskifte i Kristerssons förklaring. AlltsÄ nÄgot som bryter av frÄn den traditionella S-modellen. I S vÀrld Àr dÀremot Natoansökan och vapenleveranser bara en logisk fortsÀttning pÄ ett klassiskt paradigm dÀr en S-regering alltid gör det "som Àr bÀst för Sverige" och dÀrför inte sÄ mycket att tala om.

NĂ€r jag satt dĂ€r och lyssnade pĂ„ Kristersson sĂ„ kom jag ocksĂ„ att tĂ€nka pĂ„ Cecilia Garme pĂ„ tidskriften Kvartal som nyligen vĂ€vde in "brutalismen" i en text om den nya regeringen. FörstĂ„r jag saken rĂ€tt sĂ„ Ă€r brutalismen en inriktning som tagit sig frĂ„n arkitekturen och in i politiken. Det Ă€r ett bra begrepp. Vi mĂ„ste tala "klarsprĂ„k", sa Kristersson om vad en för stor invandring och för dĂ„lig integration gör med vĂ„rt land. UpprĂ€kningarna av allt som behöver göras av kontroller, stopp, förbud, nej och nej, utvisning, fĂ€ngelser och allt sĂ„dant Ă€r brutalt detaljerade. Jag sĂ€ger inte att det Ă€r fel. Det Ă€r vĂ€l sannolikt sĂ„ att samhĂ€llsproblemen har fĂ„tt byggas upp under skydd av förskönande vi-Ă€r-mot-SD-blomstersprĂ„k under alldeles för lĂ„ng tid. Och nu gĂ„r det inte lĂ€ngre. Men brutalism Ă€r inget paradigm som bör rĂ„da under för lĂ„ng tid. Det riskerar att göra nĂ„got med oss mĂ€nniskor som inte Ă€r bra i lĂ€ngden. 

DĂ€remot Ă€r det mycket bra att Gunnar Strömmer annonseras som justitieminister pĂ„ Kristerssons statsrĂ„dslista. RĂ€ttsfrĂ„gorna stĂ„r i centrum i samhĂ€llet och i politiken. Trygghet Ă€r vĂ„r tids stora frihetsfrĂ„ga, sa Ulf Kristersson. Gunnar Strömmer i samarbete med S nye justitiepolitiker Ardalan Shekarabi och i lag med hedersvĂ„ldskĂ€mpande Juno Blom frĂ„n Liberalerna som ocksĂ„ finns i justitieutskottet; dĂ€r ser jag en trio som gemensamt kan ta itu med ett paradigmskifte vi verkligen behöver göra utan att vi dĂ€rför fastnar i brutalismens grepp. 

 
 
 
 
 
 
LĂ€s mer om