Häromdagen skrev jag att S har alla möjligheter att bli ett riktigt stort parti igen. De opinionsvindar som blåser pekar i partiets riktning. Men för att vinna måste Socialdemokraterna säga vad de vill och hur.
Visserligen kom ett löfte i Almedalen om att de generella statsbidragen till kommuner och regioner ska öka lika mycket som inflationen om S får bestämma. Även om indexering är en metod som kan ifrågasättas var det ett tydligt ställningstagande för ordentliga tillskott till vård-, skola och omsorg. 
Men i övrigt har det, precis som i valrörelsen förra året, varit magert med konkret politik från S. Budskapet på 1 maj om gratis lunch för barn på sommaren ansågs klent även av de egna.
Ändå finns underlaget för en radikalare politik redan för de nya arbetsgrupper som tillsatts att ta del av. Magdalena Andersson ledde en tidigare arbetsgrupp som i rapporten ”För fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa” konstaterade att Sverige är det land där inkomstskillnaderna ökat mest från 1980 till idag och att det är oacceptabelt.
Därför lades en rad förslag som höjd skatt på kapital, begränsningar i skattesubventioner för aktier, successivt nedtrappade räntebidrag, samma skatt för sjuka och arbetslösa som förvärvsarbetande, sänkt RUT-avdrag, pensionen upp till 70 procent av slutlönen, höjning av de lägsta pensionerna, garantipension och bostadstillägg ska följa inkomst- och prisutvecklingen, lättare att kvalificera sig för a-kassa, 70 procent av löntagarna ska få 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet och ersättningen ska följa löneutvecklingen, samma sak med sjukförsäkringen, barnbidrag och underhållsstöd ska höjas och indexeras. 
Magdalena Anderssons arbetsgrupp föreslog också att kommunsektorn skulle få höjda statsbidrag som sedan indexerades, ett löfte som nu alltså återupprepats men som inte fanns med i den förra valrörelsen. De konkreta vallöftena lyste med sin frånvaro och valet förlorades.
Nu finns alla möjligheter att formulera ett konkret regeringsprogram att gå till val på. Den organiserade brottsligheten måste bekämpas. Det bästa vore konkreta åtgärder för att få ner efterfrågan på narkotika. Försvaret måste förstärkas. Det finns stora behov av mer pengar till såväl socialförsäkringar som den offentliga verksamheten.
För att få ekvationen att gå ihop måste skatteuttaget öka, inte på löneinkomster men på kapital och konsumtion. Det är lika bra att börja förklara det omgående och sätta in skatterna i sitt rätta sammanhang.