En ordning där det allmänna kan hävda rättsstatens styrka och största möjliga upprättelse för brottsoffren. Nyligen talade jag med åklagaren Torsten Angervåg när vi spelade in ett avsnitt Folkbladets podd "Widar Möter". Angervåg har arbetat som åklagare i 33 år. Nu tjänstgör han vid riksåklagarens verksledning efter att ha verkat 25 år i Norrköping; vara flera år som chef. I podden argumenterar han kunnigt och övertygande för det riktiga i att anpassa straffen efter vårt nya läge. Mördande och sprängande barn och ungdomar tjänstgör som hotfulla och livsfarliga soldater för de allt fastare kriminella affärsnätverk som ägnar sig åt bedrägerier och manipulationer för hundratals miljarder kronor varje år. Att dutta med korta straff och ungdoms- och mängdrabatter är i normalfallet enbart identitetsstärkande för de unga gängkriminella personerna. Torsten Angervåg hävdar, likt alltfler domar visar ute i verkligheterna att saker och ting håller på att vända så sakteliga.
Södertörns tingsrätt dömde på måndagen Ronnie Delen (20) och Milosz Olak (19) till livstids fängelse för två mord och 17 mordförsök vid Farsta tunnelbanestation den 10 juni 2023. De båda 19-åriga kusinerna Philip och Lucas Cebbar dömdes vid samma rättegång till fängelse i drygt 15 respektive 12 år för medhjälp till mord. Milosz Olak är inte svensk medborgare och ska därför utvisas ur Sverige för resten av sitt liv. Expressen skriver om saken. (3 juni)
Attacken var bestialisk. Ett organiserat vansinnesdåd. Rätten konstaterar att Delen och Olak åkte till Farsta centrum i en BMW. Ronnie Delen klev ut och tömde magasinet på en Kalasjnikov som han riktade mot en grupp personer vid uppgången till tunnelbanan. Sex personer träffades av skott och/eller splitter. En femtonårig pojke och en 43-åring man dog.
Enligt domen i Södertörns tingsrätt visste kusinerna att deras uppdragsgivare hade kopplingar till ett gangsternätverk. Kusinernas uppdrag var att peka ut personer som hade anknytningar till fientliga och rivaliserande kriminella gäng.
Längre straff för unga grovt kriminella personer är definitivt att föredra. Dels kan de inte skjuta och spränga när de sitter i sina celler. Dels har de långtidsdömda större möjligheter att hinna ta chansen att ta chansen till en annan och bättre livsföring där rätts- och socialstaten på ett starkare sätt än idag kan sätta normerna för det allmänna samhällslivet.