Sällan har det blivit så tydligt att opposition är en sak, att regera en helt annan, som efter den borgerliga valsegern förra hösten. De första sju månaderna har varit kaotiska med vallöften om stöd till olika former av energi som inte infriats i tid, med en havererad klimatpolitik, med plötsliga indragningar av forskningsanslag och kortare mandatperioder för styrelserna på universiteten, med en kriminal- och migrationspolitik som hittills inte givit några tydliga resultat. Bara för att nämna några av det som gjorts eller inte gjorts utan någon större beredning.
Det har blivit uppenbart att Sverigedemokraternas inflytande är stort. Men det har också märkts att de borgerliga varit borta från kanslihuset i åtta år och tagit makten osedvanligt dåligt förbereda. Det vi sett så här långt har varit Amatörernas afton.
Möjligen med undantag för EU-ordförandeskapet som löpt på bra enligt recensionerna. Förklaringen är att det finns en kader av opolitiska tjänstemän som vet hur EU-arbetet ska skötas. Regeringen har låtit det löpa på utan några nya profilfrågor från svensk sida. Sverigedemokraterna har legat lågt vad gäller EU.
Natoförhandlingarna, med svassandet för Turkiet och Erdogan, kommer inte att gå till historien som de stoltaste ögonblicken i svensk politiks historia. Men nu tycks processen ändå ha lett till ett svenskt medlemskap. Även om inget är klart förrän allt är klart verkar regeringen kunna pusta ut.
Därmed måste nog de borgerliga partierna ägna sig åt att genomföra det som utlovats om de ska ha någon chans att vinna nästa val. Opinionssiffrorna är usla och förtroendet lågt för partiledarna och enskilda statsråd.
Förklaringen till att regerandet varit så amatörmässigt hittills är förmodligen att regeringen kom väldigt illa förberedd. Regeringssamarbetet bygger på ungefär 200 ofta vagt formulerade punkter i Tidöavtalet som förhandlades fram under stark tidspress sent in på natten.
Det gällde att få Sverigedemokraterna med på båten vilket ger Jimmie Åkesson en utmärkt förhandlingsposition när punkterna ska konkretiseras. Regeringen sitter på SD:s nåder. Det är ingen vidare regeringsplattform.
Statsminister Ulf Kristersson utlovade en rivstart och ett paradigmskifte när regeringen tillträdde. Men det mesta av punkterna i Tidöavtalet har ännu inte ens kommit till utredningsstadiet enligt en genomgång som DN gjort. 
”Vi behöver speeda upp själva processen”, säger Kristersson till DN. Det vill nog till om amatörerna ska bli proffs.