Lagrådet avråder från att remissförslaget i dess nuvarande utformning blir lag.
För nästan fyra år sedan, den 20 mars 2019, yttrade sig lagrådet över ett liknande förslag från den då sittande S/MP-regeringen. Då "fann sig lagrådet inte kunna tillstyrka att det remitterade förslaget läggs till grund för lagstiftning." 2019 var lagrådets huvudsakliga kritik mot förslaget att kriminalisera deltagande i terroristorganisationer att det stod i strid med skyddet för föreningsfriheten i regeringsformen; en av våra grundlagar.
Riksdagen enades då i en grundlagsutredning om att göra en ändring i regeringsformen. Från den 1 januari 2023 kan föreningsfriheten även begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understödjer terrorism.
Lagrådets motiv att nu åter-trots grundlagsändringen- avråda från kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer väger betydligt lättare än 2019. Kritiken är inte poänglös. Lagrådet pekar bland annat på att mängden lagstiftningar på området gör att domstolar kan hamna i beråd om vad som gäller. Politiken bör framöver samla ihop sig och ta fram en mer sammanhållen lagstiftning på terrorområdet. Där förbudet mot deltagande i terrororganisation (som börjar gälla 1 juni 2023) är en självskriven bottenplatta.
Sveriges problem på området är ju att trots alla tidigare terrorlagar så stod rättsstaten mer eller mindre med armarna i kors när flera hundra svenskar reste ner till Mellanöstern för att delta i terrorgruppen IS makabra våld. Och väldigt få av dem som återvände till Sverige har kunnat lagföras för sina brott. Lagarna har inte varit bra nog. Sverige riskerade att bli en säker hamn för grov terrorism. Terrorism är inget inbillat problem i Sverige.
Lagrådet använder ett argument mot lagstiftningsförslaget som närmast är freudianskt i sitt tydliggörande av vilka tankemönster som styr justitieråden: De frågar sig enligt "vilket lands lag som uttrycket terrororganisation ska kvalificeras. (--) En organisation skulle kunna vara att betrakta som en terroristorganisation enligt utländsk rätt, medan motsvarande synsätt inte gäller här." Svaret är enkelt. De organisationer - till exempel PKK - som terroristklassas i vår del av västvärlden (främst EU och USA); de är terrorister också i Sverige. Så hänger det ihop.