Kvalificeringsregler för bidragen kan rädda tilliten

Numera frodas kriminaliteten även i välfärdssystemen. Kriminologen Amir Rostami är särskild utredare i Bidragsbrottsutredningen; med uppdrag att anlägga moteld mot skurkarna.

Utredaren Amir Rostami och Emelie Lekebjer från SNS

Utredaren Amir Rostami och Emelie Lekebjer från SNS

Foto: Widar Andersson

Krönika2021-12-02 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tidigare statliga utredningar har uppskattat att ungefär 18 miljarder kronor betalas ut på felaktiga grunder varje år. 

Utöver kommunerna och a-kassan finns det tolv nationella statliga myndigheter som betalar ut bidrag. Försäkringskassan är störst i klassen med sina 200 miljarder kronor i utbetalade bidrag per år. Per Eleblad är ekonomidirektör på Försäkringskassan. Under ledning av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle SNS: projektledare Emelie Lekebjer stod Rostami och Eleblad på scenen vid ett seminarium i Stockholm på onsdagsförmiddagen. Jag var där.

Per Eleblad gav en koncis bild av Försäkringskassans problemområden: Det stjäls pengar med hjälp av falska identiteter, falska adresser, falska intyg och falska anställningar. Problemen ökar stadigt år från år. Den klart vanligaste orsaken till att Försäkringskassan startar en utredning är att personer vistas/har flyttat utomlands; alltså ljuger om sin bosättning. (Väldigt många bidrag styrs av villkoret att bo i Sverige. Men kollen är dålig.) 

Svensk sekretesslagstiftning är helt absurd. Försäkringskassan får i kontrollsyfte inte ens samköra de personuppgifter man har i den egna myndigheten. Att byta information och personuppgifter med andra myndigheter tillåts endast i särskilda undantagsfall. Per Eleblad vill vända på lagen: I normalfallet ska ingen sekretess råda mellan myndigheterna medan sekretess kan beslutas i undantagsfall. Så bör det förstås vara. Amor Rostami underströk att det här handlar om så kallade upptäcktsbrott. Det finns inget offer som larmar om t ex misshandel eller bedrägeri.

Per Eleblad betonade värdet av att socialförsäkringen bygger på tillit och förtroende. Man intygar på heder och samvete och sen kommer pengarna. Det är värt att slå vakt om; sa Eleblad. Det har han rätt i. Bidragsbrott ska naturligtvis straffas när de upptäcks. Men huvudlinjen behöver vara att stoppa de felaktiga bidragen från att alls betalas ut. En viktig reform därvidlag är i mina ögon att införa kvalificeringsregler i bidragssystemen. Då kan tilliten bevaras och "polisstaten" undvikas. Och mer än så. I den kvalificerade publiken på SNS fanns bland andra statsvetarprofessor Bo Rothstein. Han hänvisade till egen forskning som visar att statens förmåga/oförmåga att genomföra sina åtaganden rättvist och likabehandlande är avgörande för medborgarnas syn på statens legitimitet. Så hänger det ihop. Amir Rostami har ett tungt uppdrag. 

Bo Rothstein satt i publiken vid SNS seminarium om välfärdskriminalitet. Och han bidrog förtjänstfullt till diskussionen.
Bo Rothstein satt i publiken vid SNS seminarium om välfärdskriminalitet. Och han bidrog förtjänstfullt till diskussionen.