En hörnsten för ett Sverige där alla skolor är bra skolor är förslaget om att "införa central rättning av betygsgrundande nationella prov samt ett slutprov efter årskurs nio. Skolinspektionen bör särskilt granska skolor som avviker från nationella prov." Moderaterna vill också att Skolinspektionen ska kunna stoppa vinstutdelning i friskolor som inte når upp till högt ställda kunskapskrav, man vill ha en gemensam kommunal kö till alla skolor, starkare statlig styrning av skolpengen och bättre offentlig insyn i fristående skolor. Moderaterna vill att skolans fokus ska vara studiero, kunskap, svenska språket och ett tydligt ledarskap.
Tillsynsmyndigheten Skolinspektionen visar bland annat i sin årsrapport för 2019 att den stora bulken av skolor är helt okej, medan några få procent är riktigt dåliga och andra få procent av skolorna är mycket bra. Skolinspektionen visar också att de goda resultaten är nåbara för alla skolor: "De skolor som nått högsta omdömet (--) utgörs inte enbart av skolor där många elever har exempelvis högutbildade föräldrar. (--) I gruppen finns kommunala och fristående skolor av olika storlek som är belägna i olika delar av landet. Andelen elever med föräldrar som har högre utbildningsnivå varierar mellan skolorna och är både lägre och högre än genomsnittet för riket, liksom andelen elever med utländsk bakgrund."
Jag tolkar moderaternas reformförslag som att partiet anser att valfriheten har gått för långt. Att föräldrar och elever ska kunna välja mellan skolor är givetvis inget problem; tvärtom är det en demokratisk och pedagogisk tillgång. Däremot är det helt samhällsskadligt med en valfrihet som även omfattar möjligheten att sätta glädjebetyg, att anställa lärare utan kompetens, att låta sig utpressas av aggressiva föräldrar, att blunda för våld och orosmakare i skolmiljön, att predika hat och segregation och/eller att skolägare utan professionell kompetens och lämplighet kan godkännas.
Jag hoppas innerligt att statsminister Magdalena Andersson låter sig påverkas av M: s i stort sett sunda inspel. Det blir alltmer verklighetsfrånvänt och oseriöst att skuldbelägga elevernas bakgrunder och/eller några hundra tusen elever i friskolor för de svaga kunskapsresultaten i svensk skola.