Kronans värde är en relation utan någon given säkerhet

I fredags strax före åtta på morgonen var jag på Bertil Ohlins gata 4 i Stockholm. Jag var inte ensam. Drygt 300 personer trängdes för att få en plats i Handelshögskolans runda aula.

Kristin Magnusson Bernard är vd i Första AP-fonden. Hon är nationalekonom med en internationell analyskarriär bakom sig. Idag är hon varje dag inne i aktie-ränte- och valutahandelns vardag och praktiska beslut. Vilket hon förmedlade på ett lysande sätt på scenen i Handelshögskolans runda aula.

Kristin Magnusson Bernard är vd i Första AP-fonden. Hon är nationalekonom med en internationell analyskarriär bakom sig. Idag är hon varje dag inne i aktie-ränte- och valutahandelns vardag och praktiska beslut. Vilket hon förmedlade på ett lysande sätt på scenen i Handelshögskolans runda aula.

Foto: TT

Krönika2023-09-25 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Intresset var kort sagt mycket stort för att lyssna på vår riksbankschef, en professor och en valutahandlare när de talade och diskuterade på temat "Varför är den svenska kronan så svag?" Under bara det senaste året har kronan tappat fem procent i värde gentemot dollarn och tio procent mot euron. 

Sverige har en rörlig växelkurs sedan 1992 då den gamla politikerstyrda kronregimen gick i drickat med dunder och brak under ackompanjemang av en period med 500 procents ränta.  Den smällen för den gamla inflations- och devalveringsdrivande politiken förde med sig ett medlemskap i EU och en från finanspolitiken oberoende riksbank som gavs ett uppdrag att försöka hålla inflationen runt två procent.

Arrangörerna Studieförbundet Näringsliv och Samhälle SNS) och Swedish House of finance (SHoF) som är knutet till Handelshögskolan, kunde välkomna tre före detta Handelsstudenter upp på scenen för att försöka förklara den svenska kronans svaghet. En mängd olika teorier och uppfattningar är i omlopp om varför det har blivit som det har blivit. 

Kristin Magnusson Bernard är sedan några år tillbaka vd i första AP-fonden och förvaltar drygt 440 miljarder kronor av tillgångarna i ålderspensionssystemet. Likt professor Per Krusell och riksbankschefen Erik Thedéen förklarade hon att valutakurser är "en relation" utan något eget fundamentalt värde; det finns ingen "guldreserv" eller dylikt som förklarar värdet. Värdet bestäms istället av hur pass lämplig hushåll, företag och investerare anser att den svenska kronan är som medel för betalningar och sparande. Lämpligheten har gått upp och ner sedan 1992. Och nu är det mycket ner. Vilket gör importvaror och utlandsaffärer dyrare. Och när dessutom inflationen dragit iväg så försämras också den inhemska köpkraften stort. Är det då kört för kronan? Knappast. Men kronan är just nu ointressant för de flesta, sa Kristin Magnusson Bernard. Storbolagen använder knappt svenska kronor, många pensionsnära hushåll har ett stort sparandeöverskott i fonder med euro och dollar. Däremot tar "småbolagen" stora och dyra valutarisker.

Riksbankens räntehöjning kan säkert bidra till ett större intresse för köp av vår lilla valuta. Men på längre sikt är det nog tveklöst så att mördandet och eldandet på gator och torg och våra besvär med att komma in i NATO sätter en bild av Sverige som får många att vilja hålla den svenska kronan utanför sina plånböcker.