I början av januari varnade han för att Ryssland planerade ett stort militärt angrepp på Ukraina och att ett sådant anfall skulle ställa hela den svenska säkerhetpolitiken på huvudet. En vecka innan den ryska regeringen inledde sitt stora militära angrepp så begärde Kristersson att Sverige skulle bistå Ukraina med defensiva vapen. Och nu när kriget sedan en dryg vecka är här så har moderatledaren lagt förslag om mycket stora och nya satsningar på det militära försvaret. Och det är alldeles uppenbart att politiken i Sverige och Finland - inte minst de båda socialdemokratiska statministerpartierna - är i process och i glidning mot en position där man inte längre med brösttoner avvisar ett medlemskap i Nato.
Symptomatiskt för hur den svenska debatten tog sig ut intill alldeles nyss så valde programledaren Anders Holmberg att fokusera huvuddelen av intervjun på den moderata invandringspolitiken. M har gradvis skärpt synen på hur många asylsökande som Sverige kan ta om hand år för år. Denna politik ställdes i "30 Minuter" mot de många miljoner krigsflyktingar från Ukraina som kanske kan komma att strömma ut väster- och söderut till sina grannländer.
Praktiskt innebär det förstås problem att Sverige redan brottas med undermålig integration; uppkommen genom de senaste 10-15 årens mycket stora invandring från avlägsna länder som Syrien, Irak och Somalia. Om Sverige sätter högsta fart och ser till att bygga ordentliga modulhus på bra platser med offentlig service i nära samverkan med det civila Ukraina i exil så borde det vara möjligt att klara ett anständigt och tillfälligt mottagande av människor från Ukraina. Här talar vi inte om asylsökande. EU-länderna kommer vad jag förstår av den ansvariga kommissionären Ylva Johansson att verkställa det så kallade massflyktsdirektivet som ger uppehållstillstånd under tre år för flyktingar från Ukraina. Att sträcka ut en hand till sina grannländer är sådant man gör. Det har mycket lite med invandringspolitik att göra.
Statsminister Magdalena Andersson slängdes rakt in i en allvarlig säkerhetspolitisk kris. Hon uppträder med förtroendeskapande lugn visavi medborgarna och talepunkterna om vapenleveranser, försvarsanslagen och Natofrågan utvecklas klokt och organiskt. Sverige är lyckligt lottat med sådana ledande politiker som Magdalena Andersson och Ulf Kristersson. Och skulle det behövas så sitter de snart i samma regering.