Tidigare i veckan presenterade han sina förslag. Utan att gå in på alla detaljer så vilar förslagen från Dillén på behovet av ett tydligt statligt ansvar för tillgången på prisvärd fossilfri energi i alla väder. Det är bra.
Att garantera tillgänglig energi är en central samhällsnytta som inte i alltför stor utsträckning kan utlämnas till marknadsmekanismernas prissättning och investeringsvilja. Leverantörer av baskraft behöver ha någon form av prisgaranti för att kunna investera tungt i kärnkraft; det kraftslag som vid sidan av vattenkraften är den enda storskaliga, reglerbara kraften som människan för stunden förfogar över.
Promemorian från Dillén och hans utredningssekretariat hara arbetat fram en finansierings- och riskdelningsmodell för byggt av ny kärnkraft. Modellen har tre huvuddelar: Statlig lånefinansiering, prissäkringsavtal och en risk- och vinstdelning mellan staten och kärnkraftsägaren.
"Energisystemet är en statlig kärnverksamhet. Basindustrin, övriga företag och hushåll måste ha en pålitlig energiförsörjning. Det är en av samhällets huvuduppgifter och en grundläggande infrastruktur, precis som vägar och järnvägar", skriver Dagens Industri på ledarsidan (14/8). Det är bara att hålla med.
Här finns underlag för en klassisk svensk uppgörelse mellan staten, kapitalet och de tunga politiska partierna. Kärnkraften har under snart ett halvt sekel drabbats hårt av politisk misskötsel. Ansvaret för att vi för dagen enbart har sex reaktorer i drift - istället för i vart fall åtta - kan med stor säkerhet tillskrivas den avvecklingsretorik som har skuggat kärnkraften alltsedan den märkliga folkomröstningen 1980. Nu är det ett annat ljud i skällan. Ulf Kristerssons regering har likaväl som den folkliga opinionen tydligt svängt över till positiva attityder visavi ny kärnkraft.
Även dagens största aktiva kärnkraftsägare, svenska statens Vattenfall, tyska statens Uniper och Fortum där finska staten är majoritetsägare, ställer sig i grunden positiva till förslaget från utredaren Mats Dillén. Fortum och Vattenfall är sedan en tid tillbaka inne i olika former av förberedelser för eventuella nybyggen av kärnkraft. Även svenskt näringsliv i övrigt visar ett större intresse för den "långsiktiga energiförsörjningen" och har återstartat det gemensamma bolaget Industrikraft. Fyra nya stora reaktorer som är i drift om 15-20 år skulle ge Sverige en mycket mer stabil energiförsörjning som möjliggör en omfattande elektrifiering och som öppnar upp för mer sol och vind i energisystemet.