Läget är väldigt jämnt mellan de båda regeringsalternativen. Väljarna rör sig flitigt mellan partierna i de båda blocken medan rörelserna över blockgränserna är relativt små. Vid den senaste partisympatiundersökningen från SCB (2 juni 2021) var det endast Socialdemokraterna som hade gjort mätbara förluster över blockgränsen: 0, 7 procent till Moderaterna och 0, 6 procent till Sverigedemokraterna. Skulle ungefär lika stora väljartapp visa sig fortgå vid nästa partisympatiundersökning från SCB (2 december) så är det verkligen fara på färde för Socialdemokraterna. Så pass tight är läget mellan regeringsalternativen; några tiotusental röster i det ena eller andra lägret skulle avgöra valet om det hölls idag. I SCB: s mätning på försommaren utgjorde de osäkra väljarna det fjärde största "partiet." 13 procent ville eller kunde inte ta ställning till frågan om vilket parti de skulle rösta på om det var val idag. Dessa mittenväljare - eller vad vi ska kalla dem - är naturligtvis måltavla för partiernas uppvaktningar och utspel. Vilka sakfrågor och vilka stämningslägen - går det i huvudsak åt rätt eller fel håll med Sverige? - som dominerar i mittengruppen kommer sannolikt att ha stor betydelse för valutgången den 11 september 2022. Många av de osäkra väljarna kan också komma att påverkas av hur maktfördelningen ser ut inom de båda regeringsalternativen. Är Socialdemokraterna respektive Moderaterna klart störst i sina respektive grupper så sänder det ut signaler om tydlighet och stabilitet jämfört med om Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är ungefär lika stora som de traditionella ledarpartierna till vänster och höger. Riksdagsspärren är dessutom en faktor som kan bli avgörande för vilka regeringar som går att få ihop i september 2022. Åker Liberalerna ut lär det bli svårt för Ulf Kristersson och Moderaterna att blida regering. Åker Miljöpartiet ut blir det svårt för herr eller fru X i Socialdemokraterna. Åker både L och MP ut så tar de väl kanske ut varandra? Inom borgerliga kretsar har man heller inte givit upp hoppet om att Centerpartiet ska hitta tillbaka till den forna alliansen som styrde Sverige i åtta år fram till 2014. Skulle något sådant ske så är det godnatt för S. Det som fått hoppets stjärna att tändas inom högern är att Centerpartiet tycks ha fått lite småkalla fötter av framgångarna för Vänsterpartiet. Ett starkt V som kräver vänstersteg av S kan få C att blicka högerut? Några andra avgörande sidbyten går för dagen inte ens att fantisera om. Så väljarna har makten. Tack för det.