Det finns många sätt att ta itu med övervikt och med storrökande olater. Motalasonen, läkaren och sedermera professorn Sten-Otto Liljedahl valde det något extraordinära sättet att starta Vätternrundan. 1966 arrangerades den första rundan runt Vättern med lite drygt 300 cyklister som fullföljde de cirka 300 kilometrarna. Förra söndagen fullföljde drygt 18 000 den för året förlängda banans 315 kilometer. Jag var där. Inte i huvudloppet gubevars. Utan i en av alla de kortare varianter som arrangören Motala Allmänna Idrottsförening kommit på och utvecklat under åren. Jag satt upp på min gamla treväxlade mästarcykel från Crescent och tog mig an 100 kilometer cykling från Motala via Omberg, Väderstad, Skänninge och tillbaka till Motala. Fyra timmar och lite drygt trettio minuter på cykelsadeln. Ett helt perfekt arrangemang. Pandemin ställde till det för MAIF och Vätternrundan likt för så många andra. Loppet 2020 blev inställt och loppet 2021 framflyttat från maj och till september och vi var säkerligen långt färre deltagare och besökare än vad det brukar vara. Det var mitt första cykellopp och jag tror och hoppas att det inte var mitt sista. 

Sten-Otto Liljedahl började i fyrtioårsåldern att intressera sig även för sin egen hälsa. 1963 stegade han in till bröderna Rydells cykelaffär i Motala. Vätternrundan skriver på sin hemsida: "Där träffade han Ewert Rydell och berättade om sina planer på att göra en tur runt Vättern.Två dagar senare gav sig de båda iväg. Vädret var miserabelt med regn och blåst. Efter 22,5 timmars cykelfärd var de båda dock åter hemma men mycket, mycket trötta.Det blev ytterligare en provrunda den 23 juni 1965 för Sten-Otto och Ewert. Då med ytterligare fyra deltagare; Jan Törnell, Erik Forssén, Kurt och Keith Kling. Julen 1965 skickar Sten-Otto ett julkort till Ewert med en uppmaning att få igång Vätternrundan. Detta och en hel del andra kontakter gav resultat. Ett halvår senare är Vätternrundan ett faktum." 

Jag vet inte hur cyklandet påverkade den berömde idrottsläkaren Ljungdahls hälsa. Han fick hur som helst inte så många år på jorden. Under de år han förfogade över uträttade han dock otroligt mycket. Otaliga idrottsmän från hela världen och från alla divisioner sökte stöd och hjälp hos Sten-Otto Ljungdahl som solklart låg i framkant när det gällde att åtgärda idrottsskador. Han var läkare i flera OS-trupper och i fotbollslandslaget. Och så Vätternrundan förstås. Vilken succé! MAIF borde bjuda in till ett särskilt minneslopp till hans minne. Jog kommer med min Crescent. Jag lovar.