Hultqvist får bita ihop för partiet och fosterlandet

Försvarsminister Peter Hultqvist har nog i vår tid gjort mer än vad någon annan socialdemokrat har gjort för att föra Sverige närmare Nato.

Fem soldater, Natos Jens Stoltenberg, Peter Hultqvist och hans finske försvarsministerkollega Antti Kaikkonen ute i fält i slutet av oktober 2021.

Fem soldater, Natos Jens Stoltenberg, Peter Hultqvist och hans finske försvarsministerkollega Antti Kaikkonen ute i fält i slutet av oktober 2021.

Foto: TT

Krönika2022-05-03 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Han såg till att Sverige när det gällde höll sig utanför den tämligen obskyra FN-resolutionen om kärnvapenförbud (2019) som hade kunnat försvåra samarbetet västerut. Hultqvist har säkrat så kallade värdlandsavtal med Nato och andra avtal med flera andra västländer; med och utan kärnvapen. Inte minst har försvarsministern varit pådrivande för ett allt närmare finsksvenskt samarbete inom säkerhets- och försvarspolitiken; ett samarbete som indirekt har lagt frågan om Natomedlemskap i ett gemensamt beslutsrum för Sverige och Finland. 

Samtidigt har Peter Hultqvist hårdare än de flesta andra agiterat för att Sverige absolut inte ska gå med i Nato. Kanske det ena har varit en förutsättning för det andra? Som en benhård Natomotståndare har det varit lättare att föra Sverige närmare Nato för att den vägen göra Sverige till en säkrare plats i den ryssnära geografin. Så kan det ha varit. Eller så har det varit på något annat sätt. Det spelar mindre roll nu. Den erfarne och sluge (sagt med uppskattning) Hultqvist dristade sig nämligen till att i början på november 2021 slå fast att ”det blir inga ansökningar om nåt medlemskap (i Nato) så länge vi har en socialdemokratisk regering. Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process. Det kan jag garantera alla", sa Peter Hultqvist då. Vilket ju emellertid är precis vad Sverige kommer att göra inom ett par veckor eller så. 

Den socialdemokratiska partitidningen Aktuellt i politiken följde med Hultqvist när han förstamajtalade i Karlskoga och Örebro. Tidningen fick chansen att ställa en fråga: 

Kommer du att avgå om Sverige ansöker om Natomedlemskap? 

– Jag har ingen som helst anledning att avgå och sedan är det så här att det är statsministern som bestämmer hur regeringen ser ut, jag hävdar partiets uppfattning och partiets linje, svarade Hultqvist. Några dagar tidigare (27/4) följde SvD med Hultqvist till Värnpliktskongressen där han fick en liknande avgångsfråga av en yngling i publiken. För mitt inre kan jag se Hultqvists sneda leende när han svarade att "man skulle väl ha följt de råd man fick en gång om att man aldrig ska säga aldrig." Så är det förstås. Peter Hultqvist behöver nu stå sitt kast att bli försvarsminister. Att försvarsministern avgår nu - på tröskeln till Nato - skulle se mycket illa ut för Sverige och för Socialdemokraterna. Hultqvist får stå ut med att ha ändrat sig. Vill han gärna gå får han stilla sig. Om några månader är det nya regeringsbildningar på gång.