På tisdagseftermiddagen 2 mars tittade jag på Danmarks radios sändning från frågestunden i parlamentet med statsminister Mette Frederiksen (S) Frågestunden var upplagd på det viset att de övriga tretton (!) folketingspartiernas ledare fanns i salen för att ställa frågor i tur och ordning. Många av frågorna gällde Mette Frederiksens vaccinpartnerskap med Österrikes kansler Sebastian Kurz och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Frederiksen och regeringen är missnöjda med EU: s långsamhet i vaccinfrågan och har tillsammans med Kurz i Österrike etablerat kontakt med Netanyahu i vaccinfantomlandet Israel för att om möjligt köpa upp överskottsvaccin i Israel och/eller för att starta en gemensam vaccinfabrik i Israel för att säkra Danmarks behov av vaccin på lång sikt.

Mette Frederiksen utstrålar en kombinerad lyhördhet och beslutsam iver som är mycket tilltalande. Det syns tydligt att hon vill ha mer verkstad än vad EU nu förmår att åstadkomma. Hon och Kurz åker till Israel redan på torsdag den 4 mars. 

I fredags förra veckan fick jag tillfälle att ställa några frågor om pandemipolitiken till Centerpartiets ledare Annie Lööf. En annan ivrig politiker. Det känns som om Annie Lööf är lite av samma andas barn som Mette Frederiksen. Lööf förhäver sig inte och sätter sig inte på några höga hästar gentemot regeringen. Centern har likt de andra partierna i det stora hela slutit upp bakom Stefan Löfven under Coronaåret som gått. Centerpartiet har förvisso varit ett av de mer pådrivande partierna när det gäller krav på lite snabbare fart från regeringens sida när det till exempel gäller stöd till drabbade företag och företagare. Under vårt samtal visar Annie Lööf dock en tydlig otålighet med hur saker och ting har utvecklats med smittspårning, testning och vaccinering. En otålighet hon i början av februari i år uttryckte så här i DN "Det har varit en häpnadsväckande saktfärdighet från regeringen. Man har alltid legat steget efter. " På sin facebooksida för drygt en vecka sedan sa Annie Lööf att det är "nödvändigt att helt stänga ner verksamhet där smittan sprids." 

– Vaccinationskampanjen ska vara nationell och det behövs mer nationell styrning på en del områden, sa Annie Lööf till ig i fredags. 

Den där ivern att få saker och ting gjorda snabbare och bättre är en god tillgång. När man likt Annie Lööf är i vart fall "halv oppositionspolitiker" så blir det inte alltid så mycket mer än oral iver av alla utspel och debattinlägg. Det är någon annan som bestämmer. Och oppositionspolitiker som klagar på regeringen kan lätt skyllas för att vara efterkloka och för att klaga för klagandets egen skull. Mette Frederiksen har en annan sits. Det är hon som bestämmer. Hennes iver kan växlas ut i praktisk politik. Men vem vet hur det kan gå här framöver. Annie Lööf är ännu ung - fastän snart veteran på partiledarposten. Hon bör definitivt räknas in som en möjlig statsministerkandidat i olika scenarier. Jag har inget emot eftertänksamhet eller att sova på saken innan det görs något. Men det är nog ingen tvekan om att Sverige skulle må bra av lite mer iver, verkstad och egna initiativ. Annie Lööf har ju också så att säga ivern i familjen. Det är nu sjutton år sedan hennes företrädare Maud Olofsson vållade stor uppståndelse i Almedalen med sitt utrop om att svenskarna borde vara mer som "ivriga bävrar" än som "matade fågelungar." Ska svenskarna bli vaccinerade på ett bra sätt så är det väl också så att lite mer iver att få ändan ur vagnen inte gör någon större skada.