Att klara överlevnaden när man blir för gammal eller för sjuk för att dra in egna pengar genom arbete är ett evigt och mycket aktuellt problem för stora delar av mänskligheten. På många håll i världen finns försäkringslösningar av olika slag där eget sparande i stora grupper under de aktiva åren ger en viss trygghet när möjligheten att arbeta försvinner. I flera länder finns dessutom statliga pensionsmodeller där det allmänna tagit på sig uppgiften att spara en del av löntagarnas pengar för att kunna betala ut pensioner längre fram i livet. Sverige är ett sådant land. Vi har - utöver förmånen att leva i en liten rik stat som ligger lite vid sidan av - även lyckan att ha en välorganiserad arbetsmarknad där fackföreningar och arbetsgivare har byggt upp stabila system för tjänstepensionssparande som ger relativt stora pensionsinkomster för den som har arbetat många år. Hur mycket det blir som utbetalas i pension beror i allt väsentligt på hur mycket pengar som betalats in i systemen och vid vilken ålder som utbetalningarna inleds.
Det svenska pensionssystemet är sedan några decennier tillbaka mer följsamt visavi samhällsekonomin i stort och i förhållande till förändringar i hur länge vi lever. (Mer krasst uttryckt; hur länge vi beräknas behöva försörjas genom pensionsutbetalningar.) Pensionsåldern är nu på väg mot ett spann mellan 63 och 69 år. Den som högt upp i åren försörjer sig genom arbete - istället för att lyfta pensionen - gör dubbel nytta för det allmänna och sannolikt också för sig själv. Att vara frisk och kry och ha ett arbete man vill och kan utföra även i hög ålder är en ynnest. Alla har inte de förutsättningarna. Fackföreningen Byggnads och den vänsterlutande organisationen Katalys presenterade på onsdagen 28 april ett förslag om en så kallad "Knegarpension" som bland annat är tänkt att förbättra läget för löntagare som på grund av tunga och slitsamma jobb och/eller sjukdom inte orkar arbeta till de riktåldrar som finns i pensionssystemen. Det finns rimliga och sunda rättviseargument för en del av förslagen från Byggnads. När det gäller de stora tunga frågorna om finansiering av hela systemet är jag mer tveksam. Katalys vill (som alltid) att högre skatter ska betala. Vilket är en riskabel hållning. En aktuell pensionsdiskussion mellan M och SD visar på mer realistiska avvägningar. SD vill framförallt höja avgifterna. M vill framförallt fortsätta höja pensionsåldern. Förmodligen behövs både och i en lämplig mix. Där även Byggnads rättviseförslag bör ingå.