De bostadskooperativa föreningarna/företagen HSB och Riksbyggen är framväxta ur samma folkliga nöd och elände som format och grundlagt socialdemokratin och LO. Historiskt har det funnits starka personliga och politiska band mellan bostadskooperationen och Socialdemokraterna. Den kooperativa kungsidén att genom gemensamt sparande skapa möjligheter för medlemmar att köpa en bostad har setts som en typisk socialdemokratisk medelväg i bostadspolitiken. Här finns en mix av förenings- och privatägande, här gynnas sparsamhet och det ägda boendets trygghet och här sjunker i de flesta fall den enskildes boendekostnader samtidigt som fler får ta del av värdestegringen i fastigheten. Men nuförtiden tycks S ha vänt ryggen åt sparande och ägande. Regeringen ser passivt på när statliga myndigheter på oklara grunder inför regler som effektivt portar inte minst unga löntagare utan kapitalstarka föräldrar från möjligheten att köpa sig en bostad. Dessa hänvisas istället till hyresmarknaden där boendekostnaderna i normalfallet är betydligt högre.
Johan Nyhus är ordförande i HSB. 24 augusti tog han till orda på DN Debatt: "Det är ett allvarligt problem att regeringen lägger så mycket politisk kraft på hyresrätten som en universalräddare i bostadsnöden. Hyresrätten har visserligen flera förtjänster, till exempel för rörligheten på bostadsmarknaden, men att den skulle vara den billigaste boendeformen, som ofta hävdas, är en myt." Det andra stora kooperativa fastighetsföretaget Riksbyggen har likt HSB varit ute i samma ärende flera gånger. På DN Debatt den 14 juni 2019 invände Mårten Lilja som är vice vd på Riksbyggen mot den statliga myndigheten Finansinspektionens sätt att argumentera för den förda politiken med hårda amorteringskrav för bostadsköpare: "I Linköping klarar bara 14 procent av de unga vuxna att köpa en etta efter att amorteringskraven skärptes i mars 2018. Samma siffra i Solna är 18 procent, i Umeå 19 procent och i Mölndal 18 procent. Påverkar detta faktum ungas möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden?"
S-debattören och Veidekkedirektören Lennart Weiss har ett otal gånger bildat opinion för en mer verklighets- och folknära socialdemokratisk bostadspolitik. I juli 2019 sökte han och andra debattörer efter ett ansvarigt politiskt svar på frågan: "Vem ska finansiera framtidens bostäder och hur ska detta gå till i former som löser bostadsbehoven för unga, kapitalsvaga och nyanlända?" Några svar har inte synts till. Svåra frågor; javisst. Men det är väl för slikt och sådant som vi avlönar regeringar? Men än tycks Weiss och hans kooperativa systrar och bröder få ägna sig åt svarslöst ökenropande.