Vid somliga av dessa skolor når inte ens hälften av eleverna de kunskapskrav som ställs för att bli behörig att fortsätta sina studier på ett nationellt program på gymnasieskolan. En del av dessa grundskolor har stängts och/eller kommer att stängas under den närmaste framtiden. De skolor som läggs ner har trots ofta stora insatser och pengar inte lyckats att vända resultaten upp till anständiga nivåer. Vilket i de allra flesta fall beror på att skolorna inte har lyckats rekrytera tillräckligt skickliga lärare och skolledare. Att skolor som inte når kunskapsmålen avvecklas och stängs är begripligt för såväl profession som för oss i allmänheten.
De här nedläggningarna har emellertid drabbats av ett missledande och förvillande nyspråk från myndigheter och media. I pressmeddelanden och rubriker beskrivs regelmässigt nedläggningarna nämligen som om de vore ett resultat av segregation. SR Ekot från 23/9 i år är ett typiskt exempel. Rubriken på nyheten är "Skolor stängs för att minska segregationen" och påannonseringen fortsätter sedan med konstaterandet att "ett 60-tal kommuner har de senaste tio åren antingen stängt skolor eller byggt nya skolor, som ett sätt att försöka minska skolsegregationen."
Det här nyspråket - att hänvisa till segregationen (i klarspråk många elever med utländsk bakgrund) - istället för att hänvisa till skolornas bristfälliga resultat är djupt osakligt och fördomsfullt. Ansvaret för de dåliga resultaten läggs på barn och ungdomar med ursprung i andra länder istället för att läggas på de som har ansvaret; i första hand skolägarna och i andra hand staten som inte givit kommuner och andra skolägare bättre förutsättningar.
De statliga myndigheterna SCB och Skolverket har utifrån olika grunder för närvarande beslutat att sekretessbelägga statistik på skolnivå. Det är därför svårt - i vart fall för en lekman med begränsat med tid - att skaffa sig färsk statistik. Efter lite letande hittade jag ett reportage från tidningen Dagens Samhälle från april 2017. Tidningen har utifrån Skolverkets elevstatistik listat de "mest segregerade skolorna i Sverige." Dagens Samhälle har hittat "186 grundskolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund."
Givet nyspråket som råder så borde alla dessa hårt segregerade grundskolor läggas ner. Men så är det inte. Nyspråkets skuldbeläggande av elevernas sammansättning är minst lika omoraliskt som vad underkännandet av betydelsen av lärar- och ledarskicklighet är nedvärderande.