Falska motsättningar om insatser mot de kriminella

I den politiskt polariserade debatten om den svenska vålds- och mordkulturen ställs ofta uppgiften att sätta stopp för det pågående mördandet och sprängandet mot uppgiften att stoppa nyrekryteringen till gängen.

Rikspolischefen Anders Thornberg har huvudansvaret för de repressiva insatserna mot de kriminella här och nu. Det är inget konstigt med det. För att även vinna kriget och freden i det långa loppet har andra delar av samhället det större ansvaret. Det är heller inget konstigt med det. Men ska det fungera måste var och en göra sitt och göra det bra.

Rikspolischefen Anders Thornberg har huvudansvaret för de repressiva insatserna mot de kriminella här och nu. Det är inget konstigt med det. För att även vinna kriget och freden i det långa loppet har andra delar av samhället det större ansvaret. Det är heller inget konstigt med det. Men ska det fungera måste var och en göra sitt och göra det bra.

Foto: Anna Persdotter

Krönika2023-09-19 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är en falsk motsättning. På kort sikt är faktiskt det enda verkningsfulla sättet att minska det kriminella intresset hos barn att polis och åklagare lyckas sätta fast och för lång tid låsa in många fler av dem som här och nu skjuter och mördar. Att "vinna slaget" mot dagens kriminella är helt grundläggande. Därför står de repressiva inslagen i centrum. Idag har rättsstaten en enorm uppförsbacke i Sverige. Bara vart fjärde gängmord klaras upp. Så länge det är på det viset har polis och åklagare ingen chans att stämma i bäcken.Att vinna slaget mot de gängkriminella kräver att integritet och sekretess får stå tillbaka för övervakning och kontroll. I många andra mer framgångsrika länder kan polisen till exempel lätt följa de kriminellas rörelser genom vägkameror av olika slag. Här ligger Sverige rejält efter.

Mycket av det som behöver göras på lång sikt - härifrån och till evigheten - handlar om det som beteendevetaren Eva Nilsson Lundmark och nationalekonomen Ingvar Nilsson kallar för att "vinna freden". Det är det tredje steget i de tidsperspektiv som de båda tagit fram under sin långa gärning i utanförskapsfrågor där de praktiskt har arbetat tillsammans med kommuner och polis i utsatta stadsdelar. Att vinna freden handlar om att gradvis under många år framöver bygga nya och bättre verkligheter för barn och ungdomar. Säkra goda uppväxtvillkor, bra skolor och en i tiden utsträckt nolltolerans mot kriminalitet och utanförskap. Det krävs inte minst en mycket restriktiv invandringspolitik så att inte stadsdelar, skolor, förskolor och levnadsmiljön i stort präglas av ständigt nyanlända och rotlösa människor. 

 Mellan "slaget" och "freden" finns uppgiften att "vinna kriget". Målgruppen är ungdomar som ligger i riskzonen för att etablera sig på samhällets skuggsidor. Här behövs inte minst en återupprättelse av en normgivande och ingripande socialstat som står upp för den sociala ordningen i samhället. 

Det mest intressanta med dessa tre tidsperspektiv - slaget, kriget, freden - är att verkligheterna och uppgifterna blir greppbara och begripliga. Just nu handlar allt om att rättsstaten ska vinna slaget och om att nu bygga upp en socialstat som kan vinna kriget om några år. Då kan nyrekryteringen stoppas och det allmänna kan bestämma fredens villkor.