Av allt att döma behöver centerledaren Muharrem Demirok något som mer påminner om en framgång än en förlust för att kunna räkna med att leda sitt parti i riksdagsvalet 2026. Då och då händer saker och ting i politiken som ingen räknat med. Så Demirok är inte chanslös. Utan ingripande från den plötsliga politikguden som likt i ett klassiskt drama faller ner från scenhimlen för att ordna till ett lyckligt slut, så är det emellertid svårt att se hur Centerpartiet på kort sikt ska komma igen som en konstruktiv kraft i politiken. 

Å ena sidan har Muharrem Demirok pekat ut S-ledaren Magdalena Andersson som sin statsministerkandidat i nästa riksdagsval. Men politiskt gör han samtidigt vad han kan för att fjärma sig från socialdemokratisk politik som den ser ut för stunden. Socialdemokraterna kan i och för sig uppträda i många olika roller. Men borgerligt liberala är S ytterst sällan; om ens någonsin. Om jag tolkar Demiroks argument rätt så är det i första hand Moderaternas samarbete med Sverigedemokraterna som gör att Centerpartiet inte kan tänka sig någon form av borgerligt allianssamarbete. 

Centerpartiet och Muharrem Demirok är kort sagt för stunden tämligen irrelevanta i politiken. Att hänga upp sin existens på vad ett annat, stort och växande parti gör och inte gör är näppeligen en klok strategi för ett parti som inte ens samlade ihop fyra procent i den senaste stora opinionsmätningen.  

Socialdemokraterna har i sin tur pekat ut Sverigedemokraterna som sina huvudmotståndare i EU-valet om ett halvår. Utpekandet av SD är framförallt ägnat att chikanera Moderaterna; ett parti som enligt partisekreterare Tobias Baudin är alltför litet och irrelevant för att ses som S främsta motståndare om makten. Personligen ger jag inte mycket för det här med att peka ut "huvudmotståndare." Vore intressantare med "huvudpartners"; kan man tycka. Men det oaktat så ska det bli intressant att se vad "huvudmotståndaruppdraget" betyder för SD och för S. Jimmie Åkesson och hans parti kan ju sägas ha "sökt" uppdraget genom sina opinionsframgångar och genom sina hårda angrepp på S under senare tid. Utgången är allt annat än given och klar.

EU-valet är till sin karaktär ett slags opinionsundersökning i jätteformat som mycket väl kan ända i framgångar för SD och i mandatförluster för S. Vilket i så fall- oavsett hur det går för C och Demirok - kommer att kunna påverka partners och motståndare i inrikespolitiken.