Det hela utvecklas till ett mycket intressant och lärorikt samtal om hur konflikthanterande politik går till och utövas på de högre nivåerna. Kristersson är en bra intervjupartner; han gillar att sätta ord på saker och ting och han utstrålar verkligen att han trivs som statsminister med allt vad det innebär av ansvar och svåra avvägningar mellan olika intressen.
Ulf Kristersson och hans parti Moderaterna har mer eller mindre alltid varit anhängare av ett svenskt medlemskap i Nato. Under lång tid har dock talepunkten från M varit att ett medlemskap förutsätter ”bred politisk enighet”. Och eftersom det dominerande regeringspartiet Socialdemokraterna mer eller mindre alltid har varit motståndare till Natomedlemskap så har frågan aldrig blivit riktigt aktuell. När Sverigedemokraterna 2010 tog plats i riksdagen så betydde det dessutom att ännu ett anti-Natoparti satte sig vid de folkvaldas bord. Opinionen för Nato var kort sagt tämligen ljum både i politiken och ute bland medborgarna.
Rysslands annektering av Krim och de ryska militära attackerna mot distrikt i de östra delarna av Ukraina innebar, tillsammans med alltmer hotfulla uttalanden från Rysslands president Vladimir Putin, att Moderaterna började flytta fram positionerna i Natofrågan. Sverigedemokraterna och Centerpartiet tog intryck och de borgerliga partierna plus SD bildade majoritet i riksdagen för ett svenskt närmande till Nato. Ulf Kristersson som oppositionsledare gjorde klart att Socialdemokraterna inte längre kunde ha ett ”veto” mot Nato. Och sedan gick det undan. För mer än två år sedan gick Ryssland till ett fullskaligt militärt angrepp på Ukraina. Socialdemokraterna ändrade sig på några veckor och statsminister Magdalena Andersson lämnade in en ansökan om medlemskap.
Ulf Kristersson blev statsminister hösten 2022 och blev alltså den som fick ta in Sverige i Nato. Resan dit har i stort sett handlat om Turkiet. Och om ett nära samarbete med Finland, med USA och inte minst med Natos generalsekreterare norrmannen Jens Stoltenberg. Kristersson beskrev det hela som ett nyttigt realpolitiskt uppvaknande för Sverige. Det ligger mycket i det. Sverige är ett litet land som först vid allvarliga kriser – ekonomiska och militära – knackat på dörren till västallianser som EU och Nato. Inget att skryta med direkt. Men nu är vi med för att ge och ta solidaritet på riktigt. Skydda Ukraina för att skydda oss själva.