Goda råd från Persson värnar välfärdsstatens förtroende

Regeringen har precis i dagarna lagt fram sitt förslag till statsbudget för 2025. Förslaget är parlamentariskt riskfritt.

Den tidigare finans- och statsministern Göran Persson (S) tänker högt och tänkvärt om skatter. Svenskarna betalar in runt 2 500 miljarder kronor om året till det allmänna. För att värna förtroendet för alla skatter som verkligen behövs för välfärdsstatens drift är det viktigt, säger Persson, att se upp för skatter som är mer ideologiskt drivna än intäktsrika.

Den tidigare finans- och statsministern Göran Persson (S) tänker högt och tänkvärt om skatter. Svenskarna betalar in runt 2 500 miljarder kronor om året till det allmänna. För att värna förtroendet för alla skatter som verkligen behövs för välfärdsstatens drift är det viktigt, säger Persson, att se upp för skatter som är mer ideologiskt drivna än intäktsrika.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Krönika2024-09-21 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den borgerliga trepartiregeringen har förhandlat budgeten med Sverigedemokraterna vilket betyder att budgetförslaget om skatter, besparingar och satsningar runt månadsskiftet november/december kommer att antas med sannolikt tre mandats övervikt. 

Sverige är ett högskatteland. Vårt samhälle har en välutvecklad välfärdsstat som på kommunala, regionala och statliga nivåer ansvarar för en rad välfärdsverksamheter med inga eller mycket låga avgifter för den enskilde. Välfärdsstaten bistår också med ett stort antal skattefinansierade överföringar till hushållen. Förra året, 2023, betalade folk och verksamheter in drygt 2500 miljarder kronor i skatter till det allmänna. Att jämföra länder med varandra är alltid komplicerat eftersom varje land har sina egna "specialare" när det gäller skatter. Ett hyggligt juste sätt att jämföra olika skattesystem är att titta på den så kallade skattekvoten där skatternas andel av hela ekonomin - BNP - mäts. 2023 var skattekvoten i Sverige 41,4 procent vilket placerar oss på åttonde plats i listan över världens länder med högst skatt. 

Vår placering kommer att vara ungefär densamma efter det att den borgerliga regeringens budgetförslag för 2025 har klubbats igenom i riksdagen. En röd tråd för den borgerliga politiken är att eftersträva lägre skatter för företagande, sparande och arbetande. I budgeten för 2025 finns ett antal förslag till skattesänkningar av den arten. När inflationen och räntorna har börjat sjunka så finns det ett utrymme för sådan politik. Hade vi haft en S-ledd regering så hade utrymmet sannolikt använts på ett annat sätt. Men osvuret är bäst. Minns att det var S-regeringar som både införde och tog bort den så kallade "värnskatten" - fem procents extra skatt på inkomster över 615 000 kronor/år - och som även avvecklade arvs- och gåvoskatten. S-regeringar har även låtit de avvecklade förmögenhets- och fastighetsskatterna ligga kvar i sina gravar. Likt de flesta jobbskatteavdragen från Reinfeldts åtta regeringsår. 

Den tidigare finans- och statsministern Göran Persson (S) för ett intressant resonemang om detta i en intervju från 2021. Skatter som är mer "ideologiskt drivna" och som inte genererar intäkter och samhällsnytta ska man inte hålla fast vid. De ger mer skada än nytta, säger Persson. Den som värnar välfärdsstaten och dess skattefinansiering bör alltid ha Perssons kloka tankar med sig i bagaget. Ett råd som självklart och generöst även riktar sig till finansminister Elisabeth Svantesson.