Widar Andersson: Ett plåster som Magdalena Andersson har kvar att riva

 I en replik på statsminister Magdalena Andersson (S) frågade Dadgostar med ett personligt tilltal om var "gränsen går" för Magdalena Andersson? Den eventuella "gräns" hon efterfrågade var om Magdalena Andersson kunde tänka sig att ännu en gång väljas till statsminister av en grupp partier som inte vill förhandla fram en gemensam politik, som inte gör en gemensam budget?

Magdalena Andersson blev förstås inte svaret skyldigt. Socialdemokraterna har en sekellång vana av att "förvalta de valresultat som väljarna lämnar på bästa möjliga sätt." Så är det. Nooshi Dadgostars budskap var nog framförallt att berätta att det finns en gräns för Vänsterpartiet. I sitt anförande i debatten vände sig Dadgostar direkt till Annie Lööf (C) med en uppmaning om att Lööf behöver släppa sitt motstånd mot förhandlingar med Vänsterpartiet. Nooshi Dadgostar är pådrivande för att få till något som liknar ett regeringsalternativ också på den mittvänstra sidan. Socialdemokraterna och Magdalena Andersson är nog inte fullt lika tända på den idén. Med all rätt. Men Dadgostar har en poäng som S inte kommer undan. Som det nu har varit under några år så närmar sig regeringsmakten förfallets gräns; oppositionsledaren styr från riksdagen och Magdalena Andersson behöver förlita sig på en vänsteravhoppad vilde för att själv bli vald och för att värna sina statsråd från att avsättas. Sakpolitiken och samhällsutvecklingen skadas när sådan politik får råda i långa perioder.

Jimmie Åkesson (SD) och Magdalena Andersson stod för ett intressant ordutbyte denna debattonsdag i riksdagen. Statsministern frågade Åkesson om han var enig med "högeroppositionen om att sänka taket i a-kassan?" Jimmie Åkesson svarade "Nej det är jag inte. Statsministern kan höra av sig om hon vill att vi tillsammans ska förhindra att så sker." 

Vilket statsministern bör göra. Höra av sig till Åkesson alltså. Här finns ännu ett plåster som är kvar att riva för Socialdemokraterna. SD är inget borgerligt parti. I grundhållningen och i flera sakfrågor är S och SD ganska lika. Vilket Magdalena Andersson behöver begrunda på ett frimodigt sätt.

Det var en bra debatt i stort. Moderatledaren Ulf Kristersson och Magdalena Andersson klev starkt in i sina respektive roller som utmanare och titelförsvarare. Kristersson var på hugget och deklarerade att den här "regeringen ska bort!" Medan Andersson talade om att lägga "gårdagens konflikter bakom oss, samarbeta och blicka framåt."