"Den verkliga radikalismen finner man numera i besvikelsen." Så skriver journalisten och författaren Lars Åberg i sin nya bok "Mest kränkt vinner" (Karneval förlag). Boken är ett litet mästerverk som fångar in samtidens anda på det motsägelsefulla sätt som ett sådant uppdrag kräver. I flera långa sammanvävda berättelser från när och fjärran såväl som i korta och kärnfulla sentenser sätter han blixtbelysning på formerande företeelser, mönster och känslor i vårt samhälle. Åberg skriver pricksäkert: "Så tokigt allting har blivit, inte för att det främmande kommit utan för att det välbekanta gett sig av; upplösts." Just så förhåller det sig ofta.
Det är inte rasistiskt, främlingsfientligt eller ens inskränkt eller intolerant att sakna det välbekanta därför att det välbekanta var det som var fundamenten i tillvaron. Problemet är inte att det främmande och främlingar kommer hit. Problemet är att de välbekanta fundamenten i samhället inte fungerar, inte sätter upp välkomnande västerländska normer för att guida in de nytillkommande i det Sverige vars välbekanta drag är det svenska samhällsbyggets mest betydande framgångsfaktor.
Plötsligt var det inte så noga med att lära sig svenska, inte så noga med att arbeta och plötsligt fanns det en massa ursäkter för våldtäkter, för kriminella gängbildningar, för tiggeri och för att stöka runt i badhus, på bibliotek och på skolor. Plötsligt var det inte så noga med id-kontroller, med ålderskontroller eller med bidragskontroller. Lars Åberg skriver träffsäkert:" Den stora kränkningen, som så många känner av, är känslan av förlust, när vi som bor här börjar inse att de sammanhållande krafterna inte självklart är starkare än de som drar det isär."
Statsvetarna Katarina Barrling och Cecilia Garme gav för ganska precis två år sedan ut boken "Saknad" (Mondial förlag). Lars Åbergs bok känns i mångt och mycket som en fortsättning på "Saknad". Barrling och Garme ger "människor möjligheter att befria sig från skammen över att sakna tider som varit och boken ger Sverige chansen att befria sig från den förkrympande uppfattningen att synen på invandring framförallt är en fråga om värderingar." (Folkbladet 2 april 2022)
Barrling/Garme/Åberg ger med sina böcker redskap för att börja ta oss ur en svår tid. Böckerna ges oss kraft att tuffa till oss, sluta ljuga och våga hantera starka samhällskänslor som saknad och besvikelse och kränkthet utan ängslig rädsla att ha förfallit till reaktionära värderingar.
Vi får hjälp att ta oss ur en "ledsam tid där inga samhällsdrömmar längre formuleras och politiken inriktas på att laga sådant som gått sönder. En tid där vi väljer bort skolor och installerar larm.En tid där vi ger bidragsmiljoner till föreningar som propagerar mot jämställdhet och när resultatet sedan blir dåligt kallas det för misslyckad integration." En tid där det har blivit så svårt att tala om viktiga saker eftersom kränktheten står i vägen i varje hörn.
Lars Åberg skriver: "Pålitlighet, tillförsikt och hopp är tillitens nära släktingar." Så är det. Tillsammans behöver vi nu ta itu med att skapa det nya välbekanta Sverige. Det kommer inte att vara precis som det gamla välbekanta. Men det kommer att vara välbekant för alla hyggligt hederliga, sunt toleranta och strävsamma människor i alla åldrar och av alla bakgrunder. Ett nytt välbekant Sverige där kränktheten hanteras mer personligt än politiskt och där besvikelsens alla radikaler tacklar av och blir färre.