Socialdemokraterna är ett mäktigt regeringsparti; inget snack om den saken. Egen skicklighet i kombination med övriga partiers oskicklighet gör att Socialdemokraterna kan regera även denna mandatperiod trots att S tillsammans med partnern Miljöpartiet endast förfogar över en knapp tredjedel av mandaten i riksdagen. Det var alls inte så längesedan som besluten på en S-kongress var mer eller mindre synonyma med kommande regeringspolitik. Så är det inte längre. Vid valet 2018 tappade S också stort ute i kommuner och regioner; partiet gick bakåt i runt 250 kommuner. En viktig del av partiets ryggrad - politiker som leder kommuner och regioner - har därmed skadats. Kommunalråd som styr i sina kommuner har traditionellt haft lättare att identifiera sig med (och rösta för) den styrande regeringens förslag på partikongresserna. När alltfler av tongivande socialdemokrater nu istället lever i opposition ute i sina verkligheter så riskerar den gamla maktalliansen mellan kommunalråden och statsråden/statsministern att brytas. Allt blir bräckligare kort sagt. Chocken över att Håkan Juholt plötsligt kunde väljas till partiledare när S var i opposition senaste gången kan nu om det går illa följas av en politisk chock där vänsterfalangen i klubben "Reformisterna" under Daniel Suhonens ledning med hjälp av oppositionstänkande politiker ute i landet kan trycka igenom krav på kraftigt höjda skatter på S partikongress i höst. På torsdagen 13 maj publicerade SVT en enkät som kan tyda på att en majoritet av kommunpolitikerna i S vill att skatterna höjs. Både finansminister Magdalena Andersson och statsminister Stefan Löfven har markerat tydligt mot fastighetsskatten och torde även ha ett ytterst begränsat intresse av andra stora skattehöjarpaket som kan göra det stört omöjligt att hitta partners för en ny S-ledd regering efter valet 2022. Sverige är inte något lågskatteland. Skatteintäkternas andel av Sveriges BNP är 42, 6 procent. 2020 drog det allmänna in nästan 2100 miljarder kronor i skatter. Skatter av olika slag kan självklart ibland behöva justeras uppåt eller nedåt. Inget konstigt med det. Men att kraftigt höja skattekvoten vore mycket negativt inte bara för S chanser i valet utan framförallt för ekonomins dynamik och tillväxt. Skatt på arbete står för nästa 60 procent av det allmännas skatteintäkter. Sverige behöver fler som arbetar och betalar skatt. Så kan välståndet stärkas och välfärden finansieras. Skattehöjarfester på S-kongresser är det däremot ingen vettig nytta med alls.
Ett bräckligt parti för kraftigt höjda skatter
Finansminister Magdalena Andersson har ett gott humör. Det är en god tillgång i besvärliga tider där kommande regeringdugligheter står på spel.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.