Då regelnämnden fyllde 30 år gavs det ut en liten bok där näringslivsskribenten Anders Johnson summerade åren som gått. "Ett arbete som aldrig tar slut" löd hans övergripande omdöme om regelnämndens arbete. Det ligger mycket politisk klokskap i Johnsons omdöme. Sverige är en stor välfärdsstat med hundratals statliga myndigheter och en marknadsekonomi som präglas av ett antal stora exportföretag. Här finns underlag för en stor mängd byråkratier som var och en utifrån ofta i grunden goda syften kan administrera regelverk och tillståndsprocesser som kan orsaka stora skador på produktiviteten, tillväxten och välståndet i landet. Byråkratiers krav på insända uppgifter och byråkratiers förkärlek för regelverk behöver därför möta motstånd. Inte därför att motståndarna alltid har rätt och inte därför att byråkratierna oftast har fel. Utan därför att det ihärdiga och öppna motståndet har viktiga demokratiska och ekonomiska värden i sig självt.  

Anders Johnson påminde i sin skrift "Tolv tankar om byråkrati och regelförenkling" om att en stabil och okorrupt statsförvaltning har mycket stor betydelse även för ett sunt näringslivs utveckling: I de norditalienska stadsstaterna uppstod under 1400-talet fasta ämbetsmannakårer vars lojalitet främst riktades mot staten, inte mot de tillfälliga härskarna. Kontinuitet, konsekvens och ordning blev ideal att sträva efter. Florentinaren Machiavelli rekommenderade i boken "Fursten" (1513) att härskarna skulle välja kunniga ministrar och löna deras trohet så att de inte skulle behöva söka sin lön på annat håll. Vilket är kloka tankar på stabil historisk grund.Som gäller lika starkt nu som då.

Men som sagt; politikens regelmakare behöver motstånd för att dynamiken och uppfinningslusten i samhället ska blomstra. Andrea Femrell är vd i Näringslivets regelnämnd. "I mätning efter mätning hamnar regelbördan på topp tre som hinder för företagen att växa", sa Femrell vid mötet med sex politiker från riksdagens näringsutskott. NNR har för perioden 2022-2026 listat 104 krav på förenklingar och lättnader i den regelbörda som läggs på företagen.Den politiska viljan i riksdagen för regelförenklingar tycks vara god. Men politikens dna är mer styrt av att införa än att avskaffa regler.Ska något hända krävs därför entreprenöriell utmaningslusta och envist motstånd från näringslivets sida.