En växande del av befolkningen står utanför demokratin

Deltagandet sjönk i valet förra veckan. Nedgången är runt tre procentenheter och Sverige ligger fortsatt högt i valdeltagande jämfört med många andra länder. Men tendensen visar på stora och stigande skillnader i lusten att rösta.

Partiet Nyans samlade ihop runt 28 000 röster i riksdagsvalet. Och man fick också många röster i flera kommunala valdistrikt. Men valdeltagandet sjönk i Sverige.

Partiet Nyans samlade ihop runt 28 000 röster i riksdagsvalet. Och man fick också många röster i flera kommunala valdistrikt. Men valdeltagandet sjönk i Sverige.

Foto: Adam Wrafter

Krönika2022-09-20 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Någon tycker kanske att det är lite förvånande att röstandet dalar just detta år? Den mycket lättillgängliga förtidsröstningen, valets karaktär av "folkomröstning om SD" och det förortsaktiva nya Partiet Nyans skulle ju kunna antas bidra till att fler gick och röstade. Men så blev det inte. 

SCB konstaterar i inledningen av sin rapport om valdeltagandet 2018: "Att rösta i allmänna val kan ses som den mest grundläggande formen av politiskt deltagande och nivån på valdeltagandet betraktas ofta som en indikator på demokratins tillstånd."  Så är det nog.

Det krävs säkert handpåläggning av sakkunniga för att orsakerna bakom nedgången i röstlust ska kunna förstås på ett helhetligt sätt. Redan nu finns dock flera intressanta förklaringar till buds. En förklaring är solklar: Andelen utrikes födda ökar stadigt i den svenska befolkningen. Andelen närmar sig nu 25 procent. Och utrikes födda använder sin rösträtt allt mindre flitigt. 

I kommun- och regionvalen krävs enbart folkbokföring för att få rösta. I valet 2018 röstade endast 39 procent av de utrikes födda i kommun/region-valen.

I valet till riksdagen har endast svenska medborgare rösträtt. Man kan anta att det finns mer engagemang för det allmänna hos den invandrare som tagit steget och blivit medborgare i Sverige. Men skillnaderna i valdeltagande är stora och stigande i riksdagsvalet. SCB skriver i sin rapport: "Om man jämför valdeltagandet vid riksdagsvalet 2018 mellan utrikes födda och inrikes födda var skillnaden nära 16 procentenheter, 74 procent jämfört med 90 procent. I riksdagsvalet 1991 var skillnaden 10 procentenheter." (Siffrorna från årets val 2022 är ännu inte tillgängliga)

Skillnaderna växer således. SCB visar i sin rapport att valdeltagandet bland utrikes födda har starka samband med varifrån i världen som invandrarna kommer. En växande andel av Sveriges befolkning har sitt ursprung i regioner med mycket underutvecklade - om ens några - demokratiska institutioner. Många av dessa invandrare hamnar i de förorter i Sverige som redan kännetecknas av lågt valdeltagande och annat elände. SvD rapporterar (19/9) från den utsatta förorten Ronna i Södertälje Där röstade preliminärt endast cirka 40 procent i riksdagsvalet och ungefär 30 procent i kommunvalet. Enligt en kommunpolitiker kan "brister i folkbokföringen" ha något med saken att göra. Kanske det. Vilket i så fall knappast är en upplyftande nyhet för demokratins tillstånd i Sverige.