En sund invandring ska ha starkt stöd i befolkningen

Invandringspolitiken har under många år varit ett hett debattämne. Vilket är att beklaga. Där debatten går in går ofta förnuftet och sakpolitiken ut.

Här ser vi Maria Sayeler Behnam ( i blått), Lawen Redar och övriga gruppmedlemmar under ett besök hos den danska och S-ledda regeringen i Danmark tidigare i höstas.

Här ser vi Maria Sayeler Behnam ( i blått), Lawen Redar och övriga gruppmedlemmar under ett besök hos den danska och S-ledda regeringen i Danmark tidigare i höstas.

Foto: Privat

Krönika2023-11-24 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Lawen Redar var inne på just sådana tankegångar när hon nyligen medverkade i Kvartals "Fredagsintervju". Chefredaktör Jörgen Huitfeldt hade bjudit in henne för att tala om socialdemokratin, språket och svenskheten. Lawen Redar är ordförande i en av de elva arbetsgrupper som S partiledning tillsatt för att på olika områden ta fram analys och politiska verktyg för en "ny samhällsgemenskap". Lawen Redars arbetsgrupp har ett särskilt ansvar för ny S-politik när det gäller språkets och kulturens betydelse för samhällsgemenskaperna.

Den 21 september i år hade jag Maria Sayeler Behnam som gäst i Folkbladets podd "Widar Möter". Hon är kommunalråd i opposition för Socialdemokraterna i Norrköping och ledamot i den arbetsgrupp som Lawen Redar leder. De båda S-politikernas perspektiv och inriktning i invandringspolitiken vittnar tydligt om att en omprövning är på gång. Frågan är bara vart det ska bära iväg?

Lawen Redar är en intellektuellt och känslomässigt rörlig och intressant person. Hon värjer sig inte för att problematisera de senaste decenniernas misslyckade invandringspolitik: Det har kommit för många. Klassperspektivet - när invandring kombineras med arbetslöshet och kraftig segregation är det svenskar med sämst skyddsnät som drabbas mest - har saknats i politiken. Svenska språket är svagt i stora delar av Sverige. Majoriteten av de stora och dyra statliga insatserna för integration har inte fungerat. Politikens muskler för samhällsförändringar har försvagats. Bostadspolitiken har försvunnit. Marknaden har tagit över skolan. 

Partipolitiker i karriären är nu en gång för alla som de är. Vilket jag aldrig skulle drömma att moralisera över. Men nog lägger Lawen Redar väl stort ansvar för sakernas tillstånd i den tidigare statsministern och moderaten Fredrik Reinfeldts knä och nog ges "små liberala partier" (läs Miljöpartiet och Centerpartiet) en väl stor skuld för att invandringspolitiken inte reformerats för länge sedan. Sverige är trots allt ett mycket socialdemokratiskt samhälle. Socialdemokraterna har varit det stora partiet i mer än hundra år och haft statsministerposten i runt 75 av dessa 100 år. Det var Socialdemokraterna som administrerade en sund arbetskraftsinvandring där sysselsättningsgraden och inkomsterna bland utrikes födda var betydligt högre än bland inrikes födda från 1950 och en bra bit in på 1970-talet. Då var invandringen, som Johan E. Eklund och Johan P Larsson beskriver i sin innehållsrika och pedagogiska bok "Det nya utanförskapet - självförsörjningens utveckling och välfärdsstatens framtid" (Ekerlids förlag 2023) styrd av majoritetssamhällets efterfrågan. Sedan länge domineras nu istället invandringen av asyl- och anhöriginvandring från Afrika och Mellanöstern med stora sociala och ekonomiska problem i kölvattnet. Vilket inte alls efterfrågas av majoritetssamhället. Denna förändring bör Socialdemokraterna givetvis också ta sin del av ansvaret för. Det gör, om inte annat, omsvängningen mer trovärdig.

Lawen Redar förde ett intressant resonemang om samhällsproblemens omfattning och om oron över att majoritetssamhället inte vill vara med om de omfattande reformer som hon och hennes arbetsgrupp ser framför sig. Jag tror det är en befogad oro. Samhällsgemenskaper kan inte tvingas fram. Allra viktigast för den nya samhällsgemenskapen är, enligt Lawen Redar att "vi bor nära varandra" och att "svenskheten" består av mer än att "följa lagen och att kunna svenska."   

Hur ska då detta gå till? Jörgen Huitfeldt är en bevittnat skicklig och kunnig intervjuare; en gång i tiden satte han standarden för Ekots "Lördagsintervjuer". Hans frågor förde då och då in Lawen Redar i motsägelser. Klarspråket på vissa samhällsfält balanserades av passionerad ideologi på andra områden.Till exempel mixade hon hårda kunskapskrav för att framöver kunna bli svensk medborgare med kraftfulla avståndstaganden från allt vad assimilering heter. 

Jag tror S gör klokt i att dämpa samhällsomgörarivern för att istället gå mer rakt på tunga sakfrågor och inte bry sig så mycket om debatten. Kärnan är att värna välfärdsstaten och dess finansiärer. Integrationen och det folkliga stödet kommer stegvis att förbättras om inflödet av invandrare bromsas kraftigt, medborgarskapspolitiken omprövas radikalt och om en genuin arbetslinje införs i Arbetsförmedlingen.