En sansad återhållsam ordning lägger sig över landet

Sverige håller på att återfinna något slags nytt normalläge i invandringspolitiken.

Gullan Lindblad (M) från Värmland var ordförande i Socialförsäkringsutskottet när Widar Andersson var ledamot i utskottet. Där fanns även S-legendaren från Västsverige Doris Håvik, salig i åminnelse.

Gullan Lindblad (M) från Värmland var ordförande i Socialförsäkringsutskottet när Widar Andersson var ledamot i utskottet. Där fanns även S-legendaren från Västsverige Doris Håvik, salig i åminnelse.

Foto: MARK EARTHY/FLT-PICA

Krönika2020-09-19 06:14
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter all turbulens som har varit med något för liberala moderater och lite för ängsligt klena socialdemokrater som gemensamt har darrat av rädsla för SD; så lägger sig nu så sakta en ny ordning till rätta på marken. Så går mina tankar när jag läser Dagens Nyheters ledarsida (18/9) där man kommenterar regeringens beslut att inte hämta hit migranter från ett uppeldat läger i Grekland. Sofia Nerbrand skriver: "Till och med små, akuta insatser för nödställda barn i Europa är tydligen för mycket begärt för länder som Sverige." 

Den nakna världsfrånvändhet som utan blygsel exponeras i den liberala tidningen är generande. Vi talar faktiskt om ett land "som Sverige" som under många år har tagit emot fler migranter och flyktingar från Somalia, Irak, Eritrea, Syrien och Afghanistan än de flesta andra länder. Det skiljer mellan åren (migrationsinfo.se) men säg att det lågt räknat finns mellan 60-80 000 ensamkommande barn och ungdomar i den miljon människor som fått uppehållstillstånd i Sverige bara under det senaste decenniet. Det är genant för DN att utifrån denna bakgrund anklaga migrationsminister Morgan Johansson för att sakna solidaritet med omvärldens mindre lyckligt lottade människor. Nog nu om detta. 

Min poäng är att DN: s extrema hållning matchar väl ihop med V och MP: s växande isolering i invandringspolitiken. Som det nyligen visade sig svart på vitt i Migrationskommitténs röstningsprotokoll så sticker de båda små vänsterpartierna ut från övriga partier genom sin manifesta ovilja att begränsa migrationen till Sverige. V och MP säger nej till i stort sett allt. Det är här jag ser en ny/nygammal ordning växa fram. En ordning som starkt påminner om stämningsläget i riksdagens socialförsäkringsutskott där jag var ledamot under några år på 1990-talet. Liberalerna och vänstern ville alltid ha mer invandring medan S, M och C höll emot i det tysta. Sedan dess har vi genomlevt en period där M och S - för att inte tala om C! - for iväg åt det vänsterliberala hållet när Sverigedemokraterna började ta plats på scenen. Och nu lägger sig som sagt en ny och mer sansad och återhållsam ordning över landet. Skillnaderna i sak mellan M, SD och S är i stort sett försumbara och C, KD och L avviker inte på ett riskabelt sätt. Det finns skäl att tro att saker och ting kommer att ordna upp sig i den riktiga världen vad det lider. Medan DN, V och MP kan leka vidare i sin bubbla.