Strömbäck är inriktad mot politisk kommunikation. På den S-nära sajten Dagens Arena visar professor Strömbäck (6 januari 2024) upp ett prov på en häpnadsväckande och verklighetsblyg vänsterpolitisk kommunikation.
Det var knappt så jag trodde mina ögon när jag läste Jesper Strömbäcks text. Kan verkligen en vuxen och meriterad professor i politisk kommunikation gå runt och bära på sådana fantombilder av det dominerande regeringspartiet i Sverige; så gick mina tankar. Strömbäck anklagar partiledaren Magdalena Andersson för att bryta mot partiprogrammet och mot allt av humanism, mänskliga rättigheter, solidaritet och rättvisa som socialdemokratin "en gång stod för."
Hennes brott enligt Strömbäck är att hon i en intervju med Expressen strax före julen 2023 sa att "vi ska ha en mycket stram migrationspolitik." Detta bevisar, skriver professorn, att S "har anpassat sig till Sverigedemokraterna i synen på invandring."
Vilket Socialdemokraterna givetvis har gjort. Man har också anpassat sig till Moderaterna. Framförallt har Socialdemokraterna anpassat sig till sig själva och sitt eget framgångsrika bygge av en välfärdsstat. Invandring har för den svenska socialdemokratin traditionellt alltid varit ett stramt politikområde. Det är inget konstigt med det. Generösa välfärdsstater med höga skatter lever i symbios med stram invandring. Att Socialdemokraterna under många år har halkat snett och gjort stora misstag i migrationspolitiken har många orsaker. Ingen av de orsakerna är dock i närheten av Jesper Strömbäcks sanslösa påståenden om ett parti som har gett upp allt vad solidaritet och rättvisa heter.
Jesper Strömbäck påstår även att det är "sakligt fel" att beskriva "invandring som en belastning för Sverige." Att en akademiskt skolad professor uttrycker sig på det viset är smått skandalöst. Det är lika sakligt rätt att beskriva invandring som en belastning som vad det är rätt att beskriva invandring som en tillgång för samhället. Självklart är det en belastning för Sverige att den omfattande invandringen har grundlagt ett grovt kriminellt utanförskap. Och självklart är det en tillgång för Sverige att hundratusentals människor från andra länder gör viktiga insatser i det svenska arbetslivet. Men nu och för ganska lång tid framöver dominerar problemen. Den stora icke-västliga invandringen har grundlagt mycket stora grupper av människor utan egen försörjningsförmåga. Att Magdalena Andersson talar om behovet av en "stram invandringspolitik" är därför precis lika socialdemokratiskt nu som vad det var på 1950-talet.