Afghanen Mustafa Panshiri kom till Sverige som elvaåring 1997. Hans pappa hade flyttat till Sverige ett år i förväg och fått uppehållstillstånd vilket öppnade för Mustafa och resten av familjen att komma till Sverige som anhörigvandrare. Panshiri utbildade sig till polis och började arbeta i yrket i Linköping 2014. 2015 kännetecknades av att Sveriges sedan flera år tillbaka mycket omfattande invandring tog ytterligare ett skutt uppåt. Runt 163 000 människor sökte asyl i Sverige det året. En stor del av de asylsökande var så kallade ensamkommande ungdomar; varav många var afghaner. Tiotusentals unga män - och ett litet antal unga kvinnor - sökte sig särskilt till Sverige eftersom våra myndigheter inte var särskilt noga med att kolla upp vare sig identiteter eller åldrar. Budskapet om att den som är "under 18 år får stanna i Sverige" sändes ut på de stora och frekventa migrantvägarna från Mellanöstern och Nordafrika på väg mot Nordeuropa. Mustafa Panshiri kom att engagera sig alltmer i de unga invandrarnas väl och ve i Sverige. Han visade sig ha stor talang och fallenhet för föreläsande och författande i det breda ämnet integration. Mustafa Panshiri slutade arbeta som polis och har ägnat de senaste åren åt ett idogt föreläsande och ett flitigt författande. Nyligen kom hans nya bok" 7 råd till Mustafa - Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land." (Volante förlag 2021) Det är en varm och klok bok. Framförallt skulle jag vilja säga att den är användbar. Mustafa Panshiri håller sig på ett generellt och universellt plan när han ger integrationspersonliga råd uppblandat med sedelärande historier från den egna integrationen med Sverige. Råden till invandrarungdomarna är till stora delar helt användbara även som råd till infödda svenska ungdomar. Vilket är de Panshiriska rådens styrka. Särlösningar leder oftast fel eftersom just det sära riskerar att överbetonas och mytifieras. Naturligtvis har infödda ungdomar i Sverige försprång genom sitt medfödda och ofta ordlösa "inifrånperspektiv" på vad Sverige och svenskar är. Men det försprånget kan hämtas in av den som vill och kan. Den som vill integreras på ett bra sätt bör (1) Behärska språket. Panshiri menar verkligen "behärska" och han visar konkret vad han menar behövs. (2) Lär dig svenska koder. (3) Lär känna en vuxen som vill ditt bästa. Klokt, bra och allmängiltigt. Ett av de sju råden är "Gör lumpen". Rådet bärs fram med starka argument. Och med varningar för vad lågt ställda förväntningar kan ställa till med.
En praktisk handbok för den som vill integreras
Mustafa Panshiri hann jobba som polis i tre år ianna han blev en än mer handfast integrationspersonlig rådgivare.
Foto: Jenny Eriksen
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.