Programledaren Mikael Kulle var effektivt rättfram i sina frågor om hur mycket regeringspartiet MP tål att rundas/förödmjukas i migrationsfrågan? Regeringspartnern Socialdemokraterna förhandlar nu direkt med de borgerliga partierna i den migrationspolitiska kommittén; utan att ha med sig Miljöpartiet. Stämningen var inte helt på topp när Kulle frågade hur mycket inflytande det var rimligt att MP, med sina 3, 4 procents stöd i Ekots senaste opinionsmätning, ska ha i migrationspolitiken?

Inflytandet borde vara stort eftersom vi står för det "rätta", svarade Isabella Lövin. Hennes argument för att motsätta sig införandet av en mer stramt reglerad invandring var helt befriade från Sverigekontakt. "Vi ser världen som den ser ut", sa Lövin. Hon menade att "krigen i Jemen och i Syrien", snarare än regering och riksdag, är det som avgör hur omfattande invandringen till Sverige blir. Hon ville heller inte att Sverige skulle bilda "modell för resten av världen" med en politikerframförhandlad invandringsvolym. 

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson var P1-Morgons första gäst i serien av partiledarintervjuer. (Fredag 26 juni) Åkesson sa att han betraktade Miljöpartiet som ett "extremistparti" i invandringspolitiken. Det är ett i mina ögon onödigt polariserande sätt att beskriva sakernas tillstånd. Däremot är det helt korrekt - som programledaren Mikael Kulle gjorde - att konstatera att det inte finns något stöd i riksdagen för MP: s hållning i migrationsfrågorna och att det väl därför är rätt naturligt att Socialdemokraterna förhandlar med andra partier för att få till en överenskommelse?

Isabella Lövin svarade varken bu eller bä på den frågan. Däremot var hon tämligen tydlig med att Miljöpartiet inte kommer att lämna regeringen när en ny och stramare invandringspolitik genomförs. Hennes räddningsplanka är att regeringen inte lägger en proposition i ärendet. När kommitténs betänkande presenteras 15 augusti så tar istället riksdagsmajoriteten i Justitieutskottet över stafettpinnen och ser till att nödvändiga lagar och regleringar kommer på plats. Miljöpartisterna i riksdagen kan reservera sig mot den nya politiken och regeringen behöver inte fatta några beslut. Så är det tänkt. Det kanske kan fungera. Det politiska hantverket/spelet är bara ett medel. Det viktiga här är att stora förbättringar av invandringspolitiken genomförs.