Carin Götblad är polischef i region Mitt där Uppsala, Gävleborg och Västmanland ingår. Hon har låtit tala om sig under sina trettio år som jurist och polischef. Hon var nästan alldeles ny som länspolismästare i Stockholm när dåvarande utrikesminister Anna Lindh mördades på varuhuset NK i Stockholm 2003. Ett mord som löstes förhållandevis snabbt, där mördaren greps och låstes in. Ett annat starkt Götbladskt minne hos mig är ett underbart radioprogram från 2011 där hon avslöjade sitt stora intresse för råttor. Sent en kväll följde en reporter med Carin Götblad ut till en park i Stockholm. Hon hade med sig ett par av sina egna tamråttor och planen var att se vad som hände om de tama råttorna fick träffa några av de vilda råttorna som levde i parken. Skulle de tama råttorna med fönblåsta pälsar följa med tillbaka hem igen?
När jag har tänkt på Carin Götblad så har jag tänkt att hon är lite som eljest; en människa och polischef som är som hon är utan att skämmas för det och utan att man kan låta bli att lyssna lite extra på vad hon säger.
I det senaste numret av tidskriften VI (mars 2020) intervjuas Carin Götblad i VI: s serie där olika personer bjuds in för att tala om ett ord som är viktigt för dem. Götblads ord är eljest. Detta gamla fornsvenska ord blev jag själv förälskad i när jag bodde i Hassela i Norrhälsingland. Eljest är ett stort ord som betyder mycket mer än till exempel "udda eller egensinnig", säger Carin Götblad i VI: s artikel. Så är det. Eljest är ett positivt laddat ordval för den som talar om en särling.
Reportern på VI frågade Carin Götblad om hon själv är eljest? "Nej, det vore förmätet", svarade hon. Ett vackert svar. Man ska nog inte definiera sig själv som eljest utan låta ett sådant omdöme ligga i betraktarens öga. I intervjun med VI framhåller Götblad betydelsen av att ha människor som är eljest i till exempel poliskåren.
"Polisverksamhet är att arbeta med livets realiteter, det skapar i allmänhet medarbetare med djup förståelse för människors olikheter", säger Carin Götblad till tidningen VI.
Det är kloka ord. Eljest sitter inte utanpå utan är innanpå. Vi talar inte om ytliga identiteter utan om trygga personligheter.
Att vara lite som eljest kan naturligtvis vara jobbigt och besvärligt för den enskilda människan som kanske alltid känner sig fel i förhållande till andra. En bra chef tar tag i sådana saker. Inte för särlösningar och undantag. Utan för att öppna upp sin organisation för värdet av eljest i arbetet.