En gång per år debatterar riksdagen vanligtvis den svenska statens utrikesrelationer. Utgångspunkten för diskussionerna är regeringens årliga utrikesdeklaration. Men i år har det hittills blivit två deklarationer. Den första drogs genom riksdagen någon vecka före att Ryssland kastade sig över Ukraina. Innehållet i den deklarationen är numera helt passé. Årets andra utrikesdeklaration sticker verkligen ut. Dels har vår ärkefiende Ryssland anfallit grannlandet Ukraina. Dels har Sverige ansökt om medlemskap i Nato. Dels har det stora och viktiga Natolandet Turkiet rest hinder för Sveriges Natointräde. Realpolitikens markförhållanden har kort sagt förändrats radikalt. Vilket självklart präglade årets utrikesdeklaration som lästes upp av utrikesminister Ann Linde i riksdagen på fredagsförmiddagen. Sverige är inne i den riktiga politiken på ett annat sätt än tidigare. Vi kommenterar inte andra länder från sidan utan som aspiranter till den västliga försvarsalliansen Nato.  Det gör skillnad.

Det tyngsta avsnittet i utrikesdeklarationen berör gurglet med Turkiet. Socialdemokraterna har ju själva trasslat till det för sig genom att göra avtal och överenskommelser med den partilösa riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh. I gengäld mot hennes röst vid ett par för regeringen avgörande voteringar har S (regeringen) bedyrat sitt stöd och sin respekt för några kurdiska politiska och militära organisationer som står Kakabaveh nära. Dessa organisationer är mycket illa sedda i Turkiet. Ann Linde och regeringen inser allvaret. I den tryckta utrikesdeklarationen på regeringens hemsida faller orden på detta sätt: "Regeringen har gjort bedömningen att ett svenskt Nato-medlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet. Ett svenskt och ett finskt medlemskap stärker också säkerheten för Natoländerna.

Sverige skulle som medlem åta sig helheten i Washingtonfördraget, inklusive Natos doktriner. Ett Natomedlemskap kan också förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom vårt nationella regelverk.

Vi har tagit steget att söka Natomedlemskap hand i hand med Finland, vår närmaste partner. Den kris som vi nu genomlever har visat hur nära våra två länder står varandra och hur beroende den enas säkerhet är av den andras.

Det krävs enighet inom Nato för att gå vidare med att behandla Sveriges och Finlands ansökningar. Våra ansökningar har fått ett brett stöd bland Natos medlemmar.

Sverige kommer solidariskt att bidra till hela Natos säkerhet, inklusive Turkiets. Vår ambition är att i konstruktiv anda komma framåt i de frågor som Turkiet har rest.

Sverige fördömer terrorism å det starkaste. En ny, skarpare terroristbrottslag träder i kraft den 1 juli, och regeringen förbereder ytterligare skärpningar av terroristlagstiftningen.

Det bör inte råda några tvivel om att Sverige även fortsättningsvis ska stå starkt tillsammans med likasinnade i kampen mot terrorism."

Som sagt. En mycket annorlunda utrikesdeklaration. Vilket förstås är precis vad samtiden behöver och kräver.